Nej absolut inte. Det finns hur mycket negativt som helst i Indien: fattigdom, korruption etc. Men den typen av berättelser bidrar med någon form av exotism som jag tycker är onödig. Det är klart att det inte är ofarligt i Indien men det är det inte hemma eller. Dessutom får jag en känsla att du har ett starkt polariserande synsätt: vi och dom. Du får berätta vad du vill - ordet är ditt. Men acceptera också att andra kan ha synpunkter på dina sagor a la "Tusen och en natt".

Jag förstår inte hur någon kan tycka att en reseberättelse är onödig därför att den bidrar med exotism till ett exotiskt land som Indien?

Är inte Indien ett exotiskt land då?
Vad är det då som är onödigt?

Exotiskt för den som väljer att förenkla verkligheten i vi och dom. Åk till Indien. Lär känna några Indier så kommer du att upptäcka att det finns mer som förenar än skiljer.

Jag tycker att du skriver spännande och bra. Det som saknas är djupare insikt samt att det finns en naiv underton som påminner om kolonisatörernas reseskildringar.

Du har inte förklarat ännu varför du tycker min reseberättelse var onödig.
Jag kan inte förstå hur någon kan tycka att en reseberättelse är onödig.

Jag har varit i Indien många gånger och känner många indier, så tala inte till mig som om jag vore en nybörjare och tro att du har något att lära ut.

Det är kanske det som är ditt problem.

Diskussionen handlar om Indiens vilda hundar - inte om mig personligen.

Du säger att merparten av överfallen sker på nätterna, och jag har hört andra påstå samma sak, och jag vill inte sätta det ifråga. Men ändå tycker jag att det verkar underligt, eftersom hundar inte är ett nattdjur utan jagar på dagarna. Har du någon förklaring till det?

På vilket sätt är din reseberättelse nödvändig då? Jag tvivlar inte på att du har varit ofta i Indien och har inte för avsikt att lära ut något. Har både rest och jobbat i Indien under flera år men landet fortsätter att förvåna mig. Och ändå tycker inte jag kan mycket om Indien. Det ät oftast backpackern som sitter och röker på från morgon till kväll som vill förklara hur indierna och Indien är. Jag ska erkänna att jag under mina resor har reagerat på backpackers (spelar ingen roll hur många gånger dom varit Indien) som har kommit med kategoriska uttalanden om hur det ligger till i Indien.

Jag hatar när människor förenklar och så har jag lite svårt för en viss backpackertyp som visserligen vet var han kan köpa charas (inget ont om det) men inte har en aning om vem den nuvarande presidenten är. Allt denna backpackertyp känner till är hur dennes lila turistuniversum i Indien fungerar. Inget mer. Jag har förståelse för turister som just bara vill träffa andra turister och sedan koppla av. Helt ok. Men ack så svårt jag har för dessa som lever i sin backpackreality och sedan ska förklara hur indier är. Jag har träffat flera expats som tycker så. Indien är och kommer alltid förbli mycket komplicerat.

Jag kanske dömde dig orättvist. Men jag har mina mistankar. Alla reseberättelser är naturligtvis tillåtna. Onödiga som nödvändiga. Och det kan vara intressant att dela med sig av sina erfarenheter. Och jag reagerar med min erfarenhet. Kul förresten att du varit i Indien på 70-talet? Avundsjuk!

Min avsikt var faktiskt att varna för Indiens vilda hundar i städerna genom att berätta min historia och det kan kallas för att jag har något att lära ut om Indien. Visst, det hör till ovanligheterna att hundar (inte enstaka individer utan gäng) attackerar människor, men det är inte ovanligare än att det hände mig TVÅ gånger på samma resa.

Indien är så stort och mångfacetterande, att vad man än säger om Indien så kan man nog påstå att motsatsen också sann. Att skriva reseberättelser är lika nödvändigt som att segla, speciellt i informationssamhället. Ingen reseberättelse kan anses vara onödig. Vem kan avgöra det?

Jag var i Indien på 60-talet också, och då var det verkligt fint! Det fanns inga hotell i Goa då utan man fick hyra in sig som inneboende hos lokalbefolkningen för 1 Rs om dagen eller sova på stranden. Det gamla Indien finns inte kvar längre. Något nytt håller på att växa fram, men de vilda hundarna finns kvar.

Ha en bra dag!

Jag kan inte säga att jag vet till 100% varför de sker på natten, men jag skulle tippa på att de inte jagar utan bara försvarar sitt territorium från inkräktare.

Intressant!

Även jag har varit med att bli attackerad av herrelösa hundar i Indien. Jag befann mig i Goa och skulle på morgonen gå ner till stranden för att utöva lite morgongympa och ta mig ett dopp, något som jag gjort många dagar innan under min vistelse där.

Denna gång fick jag dock för mig att ta en genväg ner till stranden. Istället för att gå den ordinarie vägen ner till stranden genade jag över ett parti med lite buskar och sand. Efter att ha gått ca 20 meter hörde jag plötsligt flera hunder som skäller. Jag tittade upp och såg 4-5 hundar 50 meter framför mig springades i full fart mot mig.

Ståendes i badbyxor, badskor och med en handduk i handen blev jag fullständigt perplex, skräckslagen och livrädd. Vad fan skulle jag göra?

Hundarna kom närmare och närmare och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. När de var några meter ifrån mig tog jag mig för ansiktet och tänkte: "Nu blir jag biten."

Hundarna hoppade upp mot mig där jag stod med händerna i ansiktet. Dom bet inte, men dom fortsatte att hoppa upp mot mig och skälla. Jag försökte försiktigt vända på mig och gå tillbaka men då skällde dom ännu mer och jag stannade upp igen. Efter att ha stått i nån minut med hundarna hoppandes och skällandes gav dom sig iväg och jag kunde på darriga ben ta mig tillbaka till hotellet.

Det blev poolbad den morgonen istället. De resterande dagarna tog aktade mig noga för att ta genvägen. Förmodligen hade jag kränkt deras revir.

Har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv.

Vilket märkligt beteende av hundarna.
Tack för att du berättade.

Reagerar på att du gav gubben en krona extra. 1 KRONA!!! Då fick han alltså ca 3 spänn totalt för den bravaden.

Jag skäms över att jag är medlem på samma forum som dig.