Malung(kommunen) lär ju annars vara den kommunen i hela Sverige(utom Sthlm, Gbg och i konkurrens med Gotland eller Borgholm kanske) med flest övernattningar i och med att Sälen ingår där.
Men visst. Tätorten Malung är, som flera andra platser i Dalarna, helt sjukt deprimerande. Dalarna måste ha ett ruskigt starkt varumärke med tanke på hur positivt många ser på detta landskap, i kontrast till hur j-a deppigt det faktiskt är till riktigt stor del.

Det positiva är ju dock knappast beträffande samhällena utan landsbygden och naturen.

Det enda som gör att man överhuvudtaget minns Malung är väl deras dansbandsvecka? Den har jag förvisso aldrig besökt men det är ju omöjligt att ha missat den.

Östberga måste nog vara Storstockholms mest misslyckade miljonprogramsområde. Det är ett under hur något som ligger så nära centrum kan kännas så perifiert. Man kan se Globen som en stor lysande kula därifrån men ändå tar det drygt 20 minuter med buss till Gullmarsplan. Och som tack för det perifiera läget får man inte ens vacker natur och lugn och ro utan i stället motorvägar och blåsiga fält runtomkring. Att det så kallade "centrumet" är så sunkigt beror till stor del på att bebyggelsen lyckas vara otroligt gles trots att den består av betongkolosser. Inget underlag finns för mer än en sunkaffär, en sunkkiosk och en pizzeria som snart kommer vara lika sunkig den.

Hur som helst, ett utmärkt turistmål för den som vill ha något lite mer "äkta" än Drottninggatan och Vasamuseet.

Ja, solarium, hehe. Det var modernt för en 25 år sedan...

Fisksätra

Jag bodde i Lesjöfors i ca två veckor en sommar för ett par år sedan. (Samma sommar som ABB gjorde kaoz)

Jag tyckte det var ganska normalt, som vilken pisshåla som helst. Det fanns två ICA butiker, båda med jävligt dåligt utbud, det fanns även en fotbollsplan och en pizzeria (tror jag).

Något jag la märke till var att det var jävligt dött ute i byn. Även om folk var hemma i sina stugor så såg man dem inte. Förutom vid den ena ICA butiken, ibland.

Byborna pratade fult och var allmänt inavlade. Alla slidjur jag träffade i Lesjöfors måste ha haft någon form av personlighetsstörning ala borderline. Männen körde 4-hjulingar, drack folköl och raggade på bästisens dotter.

Allt som allt en jävligt svensk naturskön pisshåla i Värmland. Såg inga blattar när jag var där, kanske fanns någon adopterad neger eller så.

Typ nån håla i dalarna. Usch säger jag för dalarna i allmänhet

Talar vi om "traditionellt resmål i Sverige men ändå sunkigt" eller "resmål i Sverige som är sunkigt"?

För ska man se på traditionella turistmål i Sverige blir det något av följande uppställning:


*Storstäderna med dagsutflykter till omnejderna
*Skärgårdarna (inkl. nästan hela landskapet Blekinge och Bohuslän)
*Större delen av Skåne minus Göinge och längs järnvägen Hässleholm-Helsingborg
*Öarna Öland + Gotland
*Delar av Småland - Astrid Lindgrenlandskapet kring Vimmerby, Gränna, Glasriket, städerna Kalmar och Eksjö (Västervik/Tjust räknar jag in till skärgårdarna).
*Laholmsbukten inkl. Halmstad/Tylösand
*Fjällen inkl. Sälen
*Delar av Dalarna (Siljanstrakten med Carl Larssons sörgårdsfascism, Falun och Dalhalla) och Värmland (Frykensjöarna kring Sunne-Torsby).
*Stora nöjesparker med eller utan djur som Kolmården, Skånes Djurpark och Furuvik (Gröna Lund och Liseberg räknar jag in i storstäderna) och enskilda slott som Gripsholm, Läckö m.fl.


För om man tänker efter, bortsett från sommarstugeägare är det rätt få människor som skulle tillbringa semestern i t.ex. Närke. Då kan man inte ha samma förväntningar heller som på en skärgårdsutflykt eller sommarsemester på Österlen.


Utav denna uppställning tror jag att Västergötland minus Göteborg-Alingsås blir mitt val trots att jag inte listade det ovan, med Öland som bubblare.
För egentligen är Västergötland utifrån förutsättningarna ett landskap som har "allt" i form av natur, kultur i form av slott, kyrkor och fina småstäder, båtliv i Vänern och Vättern etc. Storstadsliv inkluderat om man räknar in Göteborg.
Ändå är det som att det alltid är något i vägen för att det inte ska kännas som en ganska sunkig utflykt om man inte har några egna kopplingar dit.


Man tänker sig att Mariestad borde vara en glänsande vacker liten sommarstad med tanke på läget vid Vänern och att det varit residensstad där det funnits behov av stilig representation. Det finns en minimal hamnpromenad vid "sjön" långt från själva stadslivet, annars är det en ganska normaltrist svensk småstad som inte lyckats utnyttja läget vid Vänern.

Lidköping har en genomgående vacker småstadsbebyggelse men där har man slarvat bort läget vid Vänern genom att förlägga alla stans industrier och järnväg till att blockera möjligheten till strandpromenader och stadsbad vid Vänern.

Trollhättan-Vänersborg ligger dramatiskt vid fallen, men p.g.a. arvet från alla industrinedläggningar är det städer med ganska stor håglöshet f.n. och där man aldrig haft några tankar på turism utöver "Fallens Dag" en gång om året. Precis som i övriga industrisverige åker folk ut till skärgården/stugan på somrarna, stan kan man inte vara i på semestern.

Skara har en vacker domkyrka och kvarter omkring denna, men efter fem minuter när man beskådat allt som finns att se inser man att stan är som vilken småtrist svensk småstad som helst långt från allting. Sen finns sommarlandet då, men då behöver man inte ens se stan där det inte händer någonting.

Borås är den största småstaden och där är vad jag förstår vissa initiativ på g, men det kan inte förnekas att det är mycket av samma tristess där som annars i landskapet (även om jag gillar att köra genom stan på motorvägen, hehe). Man kan nöja sig med en dagsutflykt dit från Göteborg om man vill se det som finns att se i Borås.

Falköping-Skövde är järnvägsstationer och inte mer än så. Tidaholm vet jag inte om det behöver beskrivas.

Kvar är då Hjo och Ulricehamn. Hjo är en vacker liten småstad, men det känns inte som någon stad att resa till med mindre än att man har en sommarstuga i närheten. Har man det kan man nyttja servicen i form av Systembolag och vackra utblickar. Jag känner bara inte att jag själv skulle vilja betala pengar för att bo där någon vecka på sommaren, jag nöjer mig med att stanna till någon timme.
Ulricehamn är även det en vacker liten stad beläget vid sjö och kullar, men jag får samma känsla där som av Hjo.


Bortsett från Göteborg och Alingsås (som i princip är samma storstadsområde/pendlingsområde) känner jag inte att Västergötland är något "resmål" jag spontant skulle organisera mycket kring. Det är som om hela landskapet brain-drain:ats på initiativ och dådkraft och de som är kvar reser hellre till skärgården/Hallandskusterna framför att tillbringa tid i landskapet. Alla försök som görs att få dit folk handlar på något vis om bondfångeri (Skara Sommarland och "Arn" i Götene) framför att göra något som även västgötar genuint tycker om. Det går liksom inte att tala väl om något du inte själv vill ta del av.

*****
Öland blir en "bubblare" för att de till skillnad från Gotland inte lyckats utveckla turismen de senaste årtiondena utan känns som att de stampar kvar på samma ställe som de alltid gjort. Förutom strandlivet (där det oftast är kallt i vattnet p.g.a. strömmarna vid Kalmarsund och på östsidan) och blåsiga promenader på Allvaret är det samma sunkiga campingliv i Köpingsvik som det alltid har varit och en djurpark vid Färjestaden med ständig potential till förbättring. Visst, är du rojalist kan du alltid bese Solliden och ta del av kungligheternas sommerliga göranden. Men du lägger inte ned någon vecka på det utan efteråt åker du tillbaka till stugan/campingen och dricker öl.
Vet inte om denna brist på utveckling beror på att ön är delad i två kommuner som inte kan dra jämnt, att ölänningarna lutar sig tillbaka och väntar in alla sommarstugeägare till somrarna. Eller att Visby är större och charmigare än Borgholm (som i grunden är ett mindre samhälle). För tänker man efter, ville man verkligen att Almedalsveckan skulle vara genuint folkligt borde man förlagt den till en ö som alla svenskar faktiskt kan nå utan att behöva boka in dyra färje/flygbiljetter som tar slut. Det är inga extra avgifter eller begränsat utbud i att köra till Öland eller ta tåg/buss dit.

Pannkaksladan i Höganäs:

http://www.pannkaksladan.se/

:|

Jag gillar verkligen inte Peter Wahlbeck, men han har rätt i att Ullared är något av det sämsta som man kan åka till.

Pannkaksbuffé för 170 kr/person, hästar, grisar, segways och massa sura regler på hemsidan. Vad kan gå fel?

Jag nominerar någon av de klassiska turistfällorna, ni vet, renoverad för 20 år sedan, läsken kostar 40:- något i stil med en micrad Billys kostar 70:- eventuell StorStark kostar 89:- och serveras med rejäl skumkrona i ett glas märkt 0.4 Vet inte vilken som är Sveriges sämsta just nu, men jag har besökt både Ölands djurpark och Grönalund under deras peak i sunkighet.

Bubblare är vägrånarna längs semestervägarna, samma turistfälla, hutslösa priser, inga alternativ, sönderjobbad personal och ett enormt renoveringsbehov. Det kan vara någon randomhåla mellan Laxå och Sälen, men lika gärna något längs E4.