Intressant! Hur pass lantligt lever du där ute, odlar du något? Själv vill jag gärna bli något så när självförsörjande när det gäller frukt, grönsaker och bär. Hönsgård kan säkert funka. Kött blir så klart svårare med tanke på djurhållning och slakt. Nej, jag kan tänka mig att livet ute i det gröna kan driva en del på flykt tillbaka till storstan. Jag själv har ett rätt litet socialt behov och upplever ytterst sällan ensamhet som något negativt. Sen kräver ju hus (och tomt) en del jobb vilket kanske blir en smärre chock för vissa som bara bott i lägenhet. För att inte tala om alla "nya" kostnader som uppstår som exempelvis för vatten och sophämtning.

Var i samma tankar för 5 år sen. Jobbade på ett kontor och kände att allt stod stilla. Sålde allt och hyrde ut lägenheten till en vän. Var borta i Vietnam i ca 4 år. Det bästa jag gjort! Gjorde saker jag aldrig trodde jag skulle göra, festa i Laos för att sedan ligga bakfull i Kambodja och sedan dra till templen i Siem reap och nästa dag ligga vid stranden i Vietnam. Tror inte att det livet är för alla och det finns verkligen olika saker att hämta från sådana upplevelser. För mig var det verkligen det jag behövde

Något sådant man själv åxå har i tankarna dag ut och dag in.

Men flickvän , villa, bil och jobb gör att man inte kommer iväg ...:| man får väll drömma vidare...

Jag gjorde detta i början av året.

1. Det tog slut med tjejen efter 9 år.

2. Jag sa upp mig från jobbet som jag haft i 8 år. Nej, inte tjänstledigt eller sånt mesigt, sa upp mig på riktigt.

3. Sålde huset och allt jag ägde.

4. Drog till USA och reste i hela landet i 3 månader.

Var självklart officiellt "hemlös" under den tiden. Hade inga band alls till Sverige. Inget hem, jobb eller inkomst. Bekväm som man är så var man rätt nöjd efter USA-resan så jag flög hem, skaffade ett jobb efter en vecka och bostad efter två veckor. I Stockholm (Har aldrig bott i Stockholm tidigare). Så så jävla rock'n'rolligt var det inte med det där att "bara skita i allt och dra".

Jag kan ändå rekommendera detta om man vill få en nystart. Det var kul och viktigt att testa.
Det är ju en risk man tar. Kanske inte alla som vågar att säga upp precis allt och när man väl vill tillbaka så kanske det inte är så lätt att börja från ryggsäcken i princip.

Lycka till.

For formens skull vill jag papeka att din "finska" gren 6 generationer bakat ocksa ar svensk. Mojligen foddes denna "finne" efter 1809 men knappast alltfor langt efter. Denns foraldrar, din 7:e generation bakat, foddes ganska sakert som Hans Kungliga Majestats undersatar i ostra rikshalvan av konungariket Sverige. Eller har alla i din slakt fatt barn i yngre alder och min overslagsrakning ar fel? Hur som helst skulle jag se din "finskhet" som en teknikalitet orsakad av usla ryssar.

Flera i traden skriver att man ska flytta till nagonting och inte fly ifran. Varfor inte? Om man vantrivs med Sverige och sitt liv har, vad har man att forlora? Karriarmojligheter? En finare titel och storre siffror pa kontot forandrar nog inte den grundlaggande tristessen man kanner infor ett 9-5-liv. I alla fall inte for den som ar sa trott pa skiten att han funderar pa att avveckla hela sitt liv och lamna landet.

Frågan är väl exakt vad det är man vill fly ifrån. Blott miljöombyte i sig brukar i regel kunna göra mycket gott för själen. För vissa kan säkert en usel självbild boostas av ett liv som by-alfa i Laos. Men visst mentalt bagage går nog inte att komma runt på det viset utan kommer förfölja en jorden runt. Realist och självinsikt är ytterst viktiga egenskaper för att undvika antiklimax. Jag tänker att flytt till annan del av landet, byte av jobb/gå ner i tid kan räcka gott och väl för många.

Låter jävligt nice. Men får man fråga hur du klarade av att återanpassa dig efteråt? Det är en av de tydligaste faror jag kan se, att det skulle vara jävligt svårt att komma tillbaka efter att ha gjort en sån grej. Vilket leder mig till tanken att man behöver ha cash/resurser för att kunna köra hela vägen och inte komma tillbaka alls om man inte verkligen vill det.

Om jag av någon anledning skulle bli tvungen att flytta tillbaka till Sverige hade jag blivit helt knäckt. Ryser vid blotta tanken. Att tvingas jobba igen känns overkligt samt att svenska klimatet var en av huvudorsakerna till att jag drog.

Precis. Plus tänk alla jobbiga saker som att ta sig in på arbetsmarknad och bostadsmarknad igen efter att ha varit borta i flera år. Starta om från början liksom. Fy fan vad det skulle suga.

Jag startade egen verksamhet under min tid där borta, detta är något jag fortfarande lever på här hemma i Sverige även om jag inte lever lika gott som i Vietnam.
Om verksamheten lyckas växa så fortsätter jag med den, annars så har jag inget annat val än att börja jobba. Jag får då återkomma om hur den "återanpassningen" kommer se ut

Tvingas jobba igen. Men vad lever du av?

Jo jag har inkomst men att kalla det för arbete är nog ett för starkt ord. Jag har ett litet hotell som jag och frugan driver. Personalen samt hustrun gör det mesta arbetet. Jag kokar kaffe på morgonen och hänger i baren med gästerna som mest Inget man sliter ut sig av precis.