Antager att du börjar få hum om vad du talar om efter 10 år i landet,
men det kan ju fortfarande vara din personlighets reflektioner i den gemene
japanen som får denna att bete sig så just emot dig.

"är extremt utåtgående och trevlig, får alltid folk att skatta och försöker ständigt "planera events"

Själv skyr jag sådana som du när det gäller djupare vänskap;
Rolig att ha en kortare konversation med och som tempohöjare på en fest, men enligt mina
fördomar en ytlig pajas som krockar med mina behov av tystnad, reflektion och eftertanke.

Det du skriver är intressant, och antagligen i huvudsak en korrekt beskrivning av hur det är. Jag har hört liknande från andra som bott länge i Japan.

Min reflektion är att när jag jobbat tillsammans med utlänningar som kommit till Sverige (helst om de har en avvikande hudfärg eller kommer från en annorlunda kultur) så låter deras beskrivning av Sverige nästan likadan:
Man lär känna någon på jobbet. Utlänningen förväntar sig att du skall bjuda hem dem på thé och en bit mat, att familjerna skall börja umgås. Så blir det inte, för vi åker hem till vår förort och låter oss inneslutas i vår invanda vänkrets (om vi ens har några vänner). Utlänningen tycker det är svårt att få "riktiga" vänner här, och känner sig ensam och isolerad, trots att hen pratar svenska och bär samma kläder som vi. Hen bjuder hem dig till sin egen familj, men du skruvar på dig lite generat och hittar på ursäkter var för det inte går. Jag har ofta hört den typen av kommentarer. (Nu pratar jag om akademiker och välutbildade människor, inte sådana som umgås med "white transh" och lever av bidrag och brott. Deras liv vet jag inget om.)

Åker man till USA är plötsligt alla ens bästa kompis! "We have to do lunch sometime!" eller "Give me a call if you happen to end up in XXX (deras hemstad)". Om du som naiv svensk tror att det innebär att dom faktiskt vill träffa dig igen så kommer du oftast bli grymt besviken! Det är bara sån't man säger; ingen tror att du faktiskt skall ta fasta på det!

Palme försökte göra sig av med det genom massinvandring och multi-kultur. Men det visar sig att när man samlar en tillräckligt stor grupp människor av en viss bakgrund på ett och samma ställe så umgås de helst med varandra. Somalier med Somalier, Araber med Araber, Turkar med Turkar, Japaner med Japaner.
Det är svårt att ändra på det genetiska arvet. Sätt ett gäng råttor i samma bur som ett gäng ekorrar. Du skall se att råttorna håller ihop och ekorrarna likaså, trots att råttor och ekorrar genetiskt är nästan identiska.
Raser har uppstått därför att man VÄLJER att hålla ihop med likasinnade. Rasblandning har inget stöd i forskningen. Det är en politisk uppfinning. Instinktivt vill vi vara med dem som är lika oss själva.

Dessutom har de en egen självmordsskog.
Ett mycket intressant folkslag,.

Jupp det stämmer, finns en dokumentär på tuben där ett gäng svenskar åker dit och kollar läget.
Inte ovanligt att det hittas en skalle här och där tydligen, eller ett helt färskt lik som bara legat där ett tag och ruttnat. Självmordmanueler/böcker ligger utspridda överallt, som dom köpt i affären.

Sägs även vara något magnetfält eller liknande som gör att kompass samt mobiltelefon inte funkar alls när man går för djupt in i skogen.

Yakuzan betalar uteliggare för att gå in i skogen och plundra värdesaker, då dom inte vill gå in där själva.

OnT: Ser fram emot del 2, intressant läsning! Var själv imtresserad av Japan förr när hela manga/anime vågen kom till Sverige.