Ursprungligen postat av xlr
Äcklig Caucasian. Haha, från en japansk synpunkt, så har du säkerligen rätt
Nu har jag både fru som inte jobbar, och en dotter på 10 år - så självklart är det min plikt att försörja båda två tills dottern har avslutat sina studier och skaffat ett jobb. Någon som tänker annorlunda är absolut ingen förälder.
Det är 親の常識. Det vore onekligen roligt om fler kunde inse det.
Ursprungligen postat av xlr
Du kommer förstå när du har en egen dotter broder
Bryr mig inte speciellt mycket om min bekkyo-fru, men att min dotter får den finaste uppväxten hon kan få under givna förhållanden är för mig ganska viktiga ideal att uppehålla.
Jag har väl lite tur som har ett jobb jag gillar dessutom.
Btw. Sorry att jag inte hann skicka några mess förra veckan. Centrair var längre från Nagoya än vad jag trodde.
Äcklig Caucasian...Ja, om det är så du tror att japaners synsätt på västerlänningar är så kanske det talar för vad för slags förälder du är som låter ditt barn få växa upp i ett land där de anser 50% av henne vara "äcklig"...Notera att det är dock hur du anser japaner se på det hela. Inte hur folk i Japan faktiskt tycker eller tänker om caucasians. Har aldrig hört någon, någonsin yttra något ord i stil med "äcklig caucasian"..Möjligen något nedsättande men långtifrån äckligt, men vad vet jag, det kanske förekommer i de element där du rör dig.
Självfallet vill man som förälder att ens barn ska få den bästa (vet inte vad du menar med finaste men det får stå för dig) uppväxten. Men att ha ett harmoniskt äktenskap med sin fru är väl ändå en grund för att barnet i synnerhet i ung ålder får en så trygg uppväxt som möjligt? Har du ett kyligt förhållande till din fru för att du inte bryr dig om henne så lär det märkas på din dotter ganska snabbt, som dessutom är rasbastard, dvs blandad. Nu är jag antirasist ut i fingerspetsarna men att ens komma hit och yngla av sig och snacka om "den finaste uppväxten" i det här landet, låter enligt mig bara typiskt naivt svenne-tänk. Har ett fåtal halvjapaner i min ungängeskrets som jag ser som ytterst fina människor, men att tro att de skulle fått upplevt de "finaste" de kunnat uppleva är väl en överdrift som heter duga.
Lika mycket skit om inte mer skit än vad jag själv fick uppleva under min barndom i Sverige. Ville mina föräldrar det? Knappast, men det du kallar "givna förhållanden" bevisar ju bara på att det trots allt finns saker och ting som inte är optimala, vilket du borde tänkt på innan du valde att yngla av dig.
Dock verkar det som att du ser pengar (då ditt tyngsta argument verkar ha varit att jobba och försörja) som det absolut viktigaste, vilket för mig låter totalt främmande. Eller menar du att ett barn får den "finaste" uppväxten bara för att barnet får leksaker eller vad åsyftar du? En stabil ekonomi är väl grunden för att ens skaffa barn och ska min fru ut och shoppa för mina lönepengar så får hon väl göra det, men då ska pengarna gå till saker som har ett syfte, annars kan hon börja jobba själv.
Vet inte hur gammal hon är, men du får väl curla henne till dess att hon själv inser att livet och landet i sig kommer att fucka up henne i skallen. Sedan är det bara en fråga om hur mycket eller hur lite. Hade du tänkt konsekvent hade du tagit med dit ungen till Sverige när du fortfarande har chansen.
Har hon morföräldrar? I så fall än mer viktigt att du har en sund relation till din fru. Tror ärligt talat du snackar skit om att du inte bryr dig speciellt mycket om henne. Varför väljer du i så fall att yngla av dig med någon du inte bryr dig om?
Misstolka mig rätt. Talar ur egen erfarenhet (om än inte i Japan utan Sverige, vilket får anses vara milt i sammanhanget) och kan väl säga att jag ser det som min PLIKT att inte skaffa barn med en svennebrud/rasblanda av den anledningen till att jag vet hur rutten världen ser ut och i synnerhet med tanke på hur rasbastarder i det här landet (Japan) blir behandlade.
Men för all del. Lycka till. Det lär du behöva. Är inte ute efter att tjafsa eller väcka debatt direkt. Blir mest förvånad över hur egoistiska föräldrar är när det kommer att se till att tillfredsställa sina egna behov/lustar och låta barnen få anpassa sig efter dessa förutsättningar. Önskar inte dig eller din familj olycka, tvärtom, man ska vara positiv. Men ditt sätt att resonera i förhållande till föräldrarskapet är ju sjukt inkonsekvent.