Du får det att låta att det vore så enkelt. Någon egentlig lista finns inte. Men det var vissa saker i ansökan som de sade att man inte behövde fylla i om man är frilansare. Det stod så på internet, men det sade de också på immigrationsmyndigheten. Ca 1,5 vecka efter ansökan så börjar de kräva info från mig som de sade att jag inte behövde från första början. De kunde engelska när jag var där, men de är kanske mer bekväma av sig att få det på japanska? Varenda gång jag får brev från dem så får jag ett svarskuvert så det är lätt att snabbt skicka tillbaka något. Här är en länk till vad ett CoE är. I normala fall är det ett sponsrande företag som har hand om CoE-ansökan. Men är man frilansare så får man göra det själv.

I mitt fall krånglar de för att jag skickade in mina papper på engelska, inte på japanska. Men det berodde på att jag inte kan läsa deras brev, och en av mina lärare som översatte brevet talade bara om för mig om själva kravlistan, men glömde läsa stycket där det står att det ska vara översatt till japanska (vilket en granne upplyste mig).

http://www.immi-moj.go.jp/english/tetuduki/kanri/shyorui/01.html

Joda, jag kan mojos hemsida... men att man far olika information av olika manniskor e typiskt japan och enbart drygt, synd att du e tvungen o behova genomga det.

Ja, för att vara en institution med väldigt strikta regler så är de väldigt aimai. Finns en gubbe på det lokala kontoret som säger till en att åka hem till sitt hemland och söka genom ambassaden, det spelar ingen roll vilket ärende det gäller, alla ska hem tydligen.

Det kan vara en bra ide att leta upp personen man pratade med tidigare och enbart försöka ta sig igenom allt krångel med denne. Om något går knas så vet man ju vem man ska skylla på

Han är antingen lat (sannolikt) eller fast i reglerna från 90-talet (tyvärr ännu mer sannolikt).

Ja, och han har gått och blivit ökänd bland oss här nere i Naha, haha.

Behövde man alltid åka hem på 90-talet?

Inte nödvändigtvis hem, men du kunde endast söka på japanska beskickningar. Konsulatet i Pusan var överbefolkat. Tror till och med att det bidrog till de ändrade reglerna. Annars hade de varit tvingade att bygga ett nytt konsulat. Var aldrig där själv, men någon berättade en gång att de satt upp tältbord i entrén för att hantera anstormningen av sökanden. Mer än 20 man pendlade över från Fukuoka dagligen. Ren cirkus.

Liknande system i Kina när jag var där. Man kunde förnya visum inrikes men skulle man ansöka om en annan typ av visum var man tvungen att göra det från en ambassad eller ett konsulat i ett annat land. Själv åkte jag över till Nagasaki när jag skulle byta från studentvisum till jobbvisum.

I Japan kunde du endast förlänga turistvisum. Kulturvisum, den näst mest populära kategorin krävde att du lämnade landet. Lite märkligt är man tänker efter. På de tiden betalade du också en utreseavgift. 3 500 yen vill jag minnas.

På kort tid har immigrationen begärt samma dokument ett par gånger. Senaste var ett brev förra veckan, samt att jag i början av veckan skickade iväg dessa begärda dokument, som i sin tur krävdes på nytt dagen efter (det var dock daterat innan jag hann skicka det), men vi talar endast om ett fåtal dagar så det är lustigt. Jag hoppas på det jag skickade iväg i måndags var tillräckligt.

J-a strulpellar. Hade jag varit du hade jag anlitat en advokat som tar hand om allt pappersarbete. Vet inte om du har råd men har du råd så är det antagligen det bästa du kan göra. Du kan precis som med allt annat här i Japan anlita en advokat och ha det som ditt officiella ombud och vill migrationsverket något så kommer de att vända sig till advokaten i första hand som i sin tur hör av sig till dig om det krävs något annat. Dvs du spar både tid, mental hälsa samt eventuella frågeställningar och låter La Avocado sköta rubbet.

Jag har ingen ekonomi för att anlita advokater. Men vi får se. Det var bara ett dokument de begärde senast, och det var det som jag faktiskt skickade in dagen innan jag fick deras brev. Förhoppningsvis räcker det. Men jag skrev ett långt brev på engelska tidigare (innan jag fick reda på att allt var tvunget att vara på japanska). Jag förklarade där att jag har medvetet väntat med att skriva artiklar innan jag har journalistvisumet. Men immigrationen kräver att jag ska börjat publicera artiklar innan, vilket jag snabbt fick börja publicera. Men det är inte jag som bestämmer när saker ska publiceras, utan naturligtvis min chef, som varit samarbetsvillig över det snabba publiceringen, tack och lov.

Okej, ja nej men arbetar du för en svensk tidning så är det ju inga problem med att få ut lön i Japan dvs de har ingen rätt att lägga sig i hur många artiklar du skriver som sedemera blir publicerade utan det är ju först när du är under ett visa-status som de egentligen har något att säga till om angående din fortsatta vistelse i landet.

Tror fan inte ens att du är skattepliktig i Japan om du arbetar under för ett utländskt företag. Kan dock inte svära på det men vill minnas att jag hade en polare som jobbade för ett kinesiskt bolag och fick ut sin lön i Kina men behövde inte betala inkomstskatt i Japan.

Pension lär ju dock inte slippa undan men som tur är så är du utlänning och kan efter en viss period plocka ut den om du bestämmer dig för att flytta hem till Sverige medan vi medborgare måste vänta som snälla lydiga hundar på att få ut pensionen vid en viss ålder.