Drömmen är ju att vara i Thailand 3 månader preppa bola och knulla brudar. Åka till Kanada till stäppen helt själv ute i en stuga vore ju lame men så länge man har pengar så kan man ju gå på bio själv,knarka och träna.

Jag har rest ensam några gånger, och ibland blir bra, ibland lite mindre bra. Jag hade aldrig vågat på mig det när jag var 20 dock (är lite över 40 idag). Jag behövde mogna lite och skaffa mig mer reseerfarenhet först.
Ett sätt som har funkat ganska bra bra för mig är att hyra ett rum (inte hel lägenhet) via Airbnb. Då får man oftast vara ifred om man vill men man har ändå någon att fråga om praktiska saker, tips på sevärdheter osv. Och funkar personkemin med den man bor hos så kan det bli riktigt bra.

Grejen är ju att du blir dig själv om du åker ensam. Du lämnar alla sociala spel och roller bakom dig, och tvingas bli nollställd. Det är enormt, och inte nödvändigtvis på ett bra sätt. Trivs du med rollen i vardagslivet kanske en ensamresa inte alls passar. Behöver du däremot uppleva något nytt kan det väcka livsgnistan.

Personligen är jag blyg och förutsägbar. Jag har fastnat lite i livet. När jag reser är det bortblåst. Reser du i en vecka så är du nyfödd när du går av planet, du är 10-12 år när du vaknar efter första natten, och du blommar ut ordentligt halvvägs in i veckan. Mot slutet påminns du om ditt riktiga liv, och går tillbaka in i dina mönster.

Att resa ensam är speciellt. Det är ingen semester (om du inte försöker), utan extremt många intryck på kort tid. Jag håller med om Airbnb som nämndes. En resa med Airbnb är helt annorlunda mot en resa till samma ställe med hotell.

EDIT: Idag reser jag alltid ensam. Det är så fruktansvärt mycket mer givande, åtminstone för mig.

Jag reser väldigt mycket. För det mesta ensam men ganska ofta med sällskap.

Det är som två helt olika saker att resa själv eller med sällskap. Omöjligt att säga vad jag föredrar bäst. Gillar båda upplevelserna.

Dock har jag aldrig känt mig ensam när jag rest själv. Jag är väldigt nyfiken på min omvärld och älskar att prata med människor och lära mig om platser och andra kulturer. Är också en historienörd och gillar att strosa runt på massa obskyra ställen som inget resesällskap skulle ha tålamod till. Fascineras även av att bara observera omgivningen och insupa en atmosfär, och det gör man bäst ensam och odistraherad.

Folk som får ångest av att resa ensam är svaga och har låg självkänsla. Det är samma typ som inte ens klarar av att käka själv på en restaurang.

Beror väl på vad du känner för. Gjorde det för några år sedan men hade inte velat göra det nu.

Resa ensam är ett kodord för är att resa för knulla horor eller gambianska män, som inte svensson fattat och bara tagit efter utan eftertanke.

Ja, det vara belysande svar här.
Själv åker jag inte längre till storstäder utan till badsemeserplatser och där är 99,9% par eller familjer. Ödsligt att åka dit solo.
Men som ung åkte jag ensam och tyckte det var naturligt. Tänkte inte ens på det. Men åkte ofta TILL någon eller några jag kände.

Knappast. Alla är olika, och vill ha ut olika saker från sina semestrar. Oavsett om de reser ensamma, eller tillsammans med andra. Så att resa ensam behöver inte vara något kodord för sexsemester. Alla vill inte ens syssla med sådant när de reser utomlands. En del vill ha storstadssemester, andra vill campa, andra vill ha sol och bad osv. Alltså är det inget som Svensson behöver fatta. De behöver bara välja en resa som passar dem, och kunna klara av att vistas ensam och ha egentid.

Ensamresor passar inte alla.
Tror att många har blivit inspirerade att åka på ensamresa efter att ha läst om andra som beskriver det, men det har slutat med att man blivit besviken. Antingen för att man ville vara för sig själv, men inser att det inte är så kul som man trodde att sakna någon att dela sina reseupplevelser med - eller för att man trodde att man skulle förvandlas till en social varelse om man var på semester - fast inser att man är precis lika introvert som hemma, och bara mår dåligt när man hamnar ensam på en restaurang och knappt försöker prata med bordsgrannen.

Men jag är ändå positiv till ensamresor.
Åtminstone om man inte har nåt annat alternativ.
Det kan va skitkul.
-----------

Själv brukar jag antingen resa med bästa polaren eller med en större grupp på runt 10 pers (gamla vänner, våra respektive, eventuellt lite nya bekantsakper) men några gånger när jag varit singel och inte lyckats tajma semestern med nån vän så har jag rest solo.

Kan säga att jag haft väldigt kul på ensamresor.
Jag känt att jag kunnat släppa loss mer när jag är solo än om jag rest med andra.
Men ska inte ljuga. - Att resa med en stor grupp har varit överlägset roligast. Och jag har nog fått mest ragg när jag rest med polaren.
Så jag kan inte påstå att ensamresor är bättre än att resa med andra. Men de duger om man inte har nåt bättre alternativ.

Jag skulle aldrig få för mig att åka på en ensamresa i mer än 5 dagar.
De ensamresor jag varit på har varit weekendresor i huvudstäder.
Då har jag njutit av att kunna ligga och slappa med en bok solo ett tag, för att sen på kvällarna satsa på att hitta andra gäng och vara social. Då har jag sett till att boka in mig på events eller träffa folk via typ Couchsurfing, Meetup.com, Airbnb, Facebook etc.

Har haft en del riktigt bra kvällar som jag skulle gått miste om ifall jag rest med andra.

En fördel med att resa solo jämfört med 1-2 kompisar är att man slipper känna sig så bunden till att alltid behöva gå runt tillsammans, och man blir mer öppen för att träffa andra.

Det har både resulterat i att jag nån gång hamnat ensam på en middag och känt mig deppig, men samtidigt har jag hittat en del fantastiska gäng människor som jag inte ens hade snackat med om jag inte varit ensam.

Jag tycker det är mycket trevligt att resa ensam, har gjort både flyg och tågresor solo,
trivs man med sitt eget sällskap blir detta inget problem, och folk att snacka med finns det överallt (om man nu skulle vilja det), jag föredrar att hålla mig för mig själv

Reser man ensam får man ju bestämma allt själv.
Ingen som stressar en när man äter osv..

Eller möjligtvis att åka till Australien & bete sig slynigt utan några vittnen.