Jag har aldrig rest och verkligen haft stunder av irritation när killar ifrågasatt varför eller medan de pratat om egna semesterresor som om det så skulle intressera mig men plötsligt har jag fallit för namnet Jurnee med dess olika stavningar som jag själv inte riktigt vill uttala Journey. Det är måhända bra att jag inte kan få barn

Man är på den här planeten en liten stund. Lika bra att utforska vart man har hamnat någinstans.

Har mått dåligt under pandemin för att man inte har kunnat resa utomlands. Har alltid jobbat, sparat ihop pengar. Packat en väska och dragit på äventyr i utlandet. Bodde några år i USA, backpackat i Australien och Thailand. Besökt en del ovanliga länder som Armenien och Georgien. Varit på springbreak i Cancun i Mexiko. Ja, listan kan göras lång. Har haft så jävla roligt och alla människor man träffat på. Ibland bara en gång i livet. Klart det många gånger har varit ensamma stunder, bevittnade misärer folk lever i. Sånt gör att jag uppskattar det lilla jag har ännu mera. Alldeles för många som gnäller i detta land för minsta motgång.

Hur som helst längtar jag tills att saker och ting öppnar upp sig igen. Hoppas till årsskiftet så att man kan dra igen. Den här gången drar jag nog i 1 år. Det finns mkt volontärsarbete i utlandet där du kan få mat och huserum mot arbete. Jobba på hostels, segla , ta hand om djur. Ja, mkt grejer att göra och vem vet vart livet tar dig därifrån.

Materiellt trams har aldrig tilltalat mig utan jag har velat ha kontakten med människor och upplevelsen. Allt jag äger får plats i en väska. Minnen kommer jag alltid att bära med mig. Inget som någonsin kan tas ifrån mig oavsett hur dåligt livet är.

Tack för många bra svar. Några efterfrågar vad jag menar med att man pissar bort sitt liv när man låter det revolvers kring resandet. Resa är, till skillnad från vad vissa hävdar, oerhört materialistiskt och dyrt. Det dumma är att man inte har något att visa upp för det förutom såkallade ”minnen”, därför intalar sig dessa människor att det inte är materialistiskt.

Nåväl. Jag ser mina kollegor på jobbet som snålar in på sin vardag för att ha råd med en solresa, en skidresa, och någon weekendresa. Det är, i min mening, att pissa bort sitt liv.

Dessutom lol:ar jag varje gång någon kommer med argumentet att det är ”utvecklande”. Det är alltid lika gulligt när likbleka svennebananer springer runt på någon turistanpassad strand och tror sig uppleva någon slags kultur och växer som människor. Utvecklande och utmanande var det kanske att resa innan smartphonens intåg. Idag? Not so much. Svensken är minst lika deprimerad och underutvecklad , om inte mer, efter att denne degat på någon fånig strand i en vecka.

Jag gillar att resa, men det är ingenting jag inte kan vara utan. Fattade inte varför alla grät för att de inte fick resa under 2020. Dessa människor måste ha själsligt väldigt fattigt liv.

De är ytliga personer som inte har någon annan persolighet utöver cluster B personlighetsstörning.

Jag tycker det är dyrare att köpa övervärderade bostäder i Sverige eller betala 10000 kr i hyra varje månad för att bo i en skokartong i Sthlm.

I utlandet kan du bo väldigt billigt. 2000 kr i hyra i södra delarna av Europa. Dessutom bättre väder och trevligare folk. Billigare mat. Nä, livet utomlands är mycket billigare än i Sverige. Att folk dessutom hänger upp sig på att man inte har nägot att visa upp för folk är fan skrattretande! Ditt liv går ut på att tillfredställa andra? Jag räcker fingret åt folk. Jag lever mitt liv precis som jag vill. Har inget behov av att visa upp vad jag har eller inte har. Jag skrattar däremot åt alla bolånetorskar som dagligen åker till sina jobb de hatar.

När jag säger att man inte har något att visa upp för det menar jag för sig själv. Att resa är 100% kapitalförstöring. Köper man splitterny bil tappar den värde, men du var något fysiskt kvar som du kan likvidera.

En annan vanlig kvinnolögn är hur duktiga de är på att laga mat.
De läser ett recept och memorerar delar av det..Sedan skall det skrytas på jobbet eller på fejan om hur kunniga de är på matlagning..

Äter man hos en sådan så kan de inte ens Skiva gurka eller koka potatis/ägg..

Än mindre vispa ihop en bea eller majonäs.

Man kan roa sig med att bildsöka deras maträtter och då ser man fort att det oftast är stulna bilder på deras konton.

Även srytet om hur GOOOOOD maten var i Thailand. Hemma klarar de inte ens en mm chili i en maträtt. Fejkade reseberättelser är det gott om på nätet..De lokala solarierna går bra på sommaren..De måste ju komma tillbaka till jobbet och berätta att de haft en underbar semester i Ulan Bator eller annat lite udda ställe.

Gillar man inte att resa så reser man fel.
Att åka på en bra skidresa eller dykresa är helt fantastiskt. Eller att se städer som Prag, Budapest, Rom osv.

Men jag fattar att de som bokar dåliga flygtider med pissbolag, svennehotell med Bamseklubb osv får en tråkig upplevelse.

Har du ångest över att du inte har råd att resa och sitter ensam i din sketna etta och runkar till pornhub hela dagarna? Stackare.

Nu missförstår du ämnet. Det handlar inte om att man inte tycker om att resa, utan att resandet är en del av ens identitet. Se svaren i tråden och hur provocerade vissa blir, precis som om man attackerar de personligen. Jag tycker att det är trevligt att ta någon weekend med frugan, men kan utan problem vara utan det resten av livet. Se hur många muppar som kastar sig över ett framhafsat vaccin för att äntligen få REEEEEESA!

Skulle våga påstå att majoriteten i denna tråden saknar barn, därav detta förakt mot "Bamse-klubben" och "CharterSvennar".

Jag skulle våga påstå att majoriteten av barnfamiljer(inkl. mig själv) gärna skulle utforska något annat än all inclusive-hotell men att behöva stanna upp var 30e minut för att någon unge ska pissa eller är hungrig skulle få mig att kasta mig ut för närmsta stup. Det går helt enkelt inte att resa med småbarn, man skulle inte njuta på samma sätt av att se och upptäcka nytt.

När småbarnsåren är förbi då jävlar

Finns lite olika kategorier, det finns charterresenärerna som vill åka iväg och "få lite sol och semester" och som klappar händerna när planet landar,
sen finns det en ännu värre kategori med de som antingen krisar och ska sk. hitta sig själva eller bara är allmänt pretentiösa och ängsliga och därför åker och "backpackar, reser runt och upplever *insert land* på riktigt!" och påstår att de håller sig undan typiska turistställen utan att förstå att den "genuina, äkta kulturen och fantastiska lokala maten lagad av mina nya polare i detta exotiska landet" också är en turistfälla. Kategori 2 kännetecknas av att de gillar att tala illa om kategori 1 utan att förstå att de själva också är en stereotyp därför är kategori 2 lite fånigare.

Att ange "resa" som ett intresse i sig tyder på dumhet och behov av att statuera sin persona/image. Man kan inte säga att man gillar att resa om det inte är själva tiden på flyget, tåget eller båten man gillar. Att resa är enbart en nödvändighet för att ta sig till ett ställe som är bättre lämpat att utföra ens riktiga intressen.