Hej alla,

Vi alla har nog någon gång funderat på att ta sitt pick och pack för att flytta till något annat land. Det finns säkert många trådar om detta men hittar ingen där folk har lagt upp en detaljlista så tänker att det kan vara kul att göra det?

- när, var och varför flyttade du?
- vad jobbar du med (något utbildning utöver detta?)?
- hur löste du det rent praktiskt
- vilken ålder var du i?
- fördelar?
- nackdelar?
- ev visum/greencard lösningar?
- lönesituation?
- familj?
- bostad?
- starta eget företag?
- träffa tjej/kille där eller gjorde ni de hemma i sverige?

Ja ni fattar, en ganska omfattande analys/beskrivning av din situation och inte två meningar i klassisk flashbackstil '' fuck sverige, bättre i usa ''

Själv är jag extremt sugen på Australien efter min utbildning men det känns också väldigt långt dit och att man gärna kanske vill se lite mer av europa innan osv.

Sitter och funderar på mellan USA och Australien. Usa har ju NYC, miami och är generellt ett ganska häftigt land antar jag men det finns även mkt utmaningar där.. Australien verkar extremt relax stil på människorna samtidigt som dom har en extremt stark ekonomi och en blandning av stora städer och häftig natur. Jag är mao kluven.

Kanske bara häftigare att dra till Paris? ja ni fattar riktigt osäker så det är kul att få höra era stories.
Jag är extremt trött på sverige med regn och piss hela tiden samt att situationen inte blir bättre med samhället.

Låt inte denna tråden dö nu, ge lite av er själva till alla som funderar på ett goare liv i ev varmare breddgrader, sippa Margaritas

Om jag lagt tråden i fel ämne så får mod gärna byta

Mvh
Lasse

Australien har en relativ logisk väg till permanent uppehållstillstånd. Så även Kanada och Nya Zeeland. Alla tre länderna har dels tillfälliga visumlösningar som är tillgängliga för alla normala människor i ung ålder (max 30 eller 35 år får man vara tror jag) och det är inte allt för krångligt att flytta dit som välutbildad (ingenjör, läkare, teknik, medicin, business, programmering, m.m.) och få permanent uppehållstillstånd.

USA har å andra sidan ett extremt krångligt immigrationssystem. De vägar som är rimliga där är väl att gifta in sig, vinna greencardlotteriet eller att bli sponsrad via något internationellt företag man redan jobbar på. Mycket krångligt.

Nya Zeeland är lite mindre, men annars erbjuder Kanada såväl som Australien städer i världsklass. De är även relativt öppna och inkluderande länder, med något lägre grad av byråkrati och framförallt lägre brottslighet.

Nya Zeeland, Australien och Kanada är inte likt USA, men de bär alla med sig på den anglosaxiska kulturen och gillar man den kommer man att trivas i vilken som av de tre länderna.

Irland och England finns såklart som alternativ med. Men vill höja ett litet varningens finge för andra länder runt om i världen där man inte talar engelska. Då måste du verkligen lära dig det lokala språket för att komma in i samhället på riktigt.

Kan rekommendera dig att läsa på Australien, Kanadas och Nya Zeelands respektive myndighets hemsidor för immigration. De innehåller rätt så straight forward information om vad som krävs för de olika visumen och om hur man går till väga. Som sagt, milsvida enklare än att immigrera till USA.

Jag flyttade till England av privata skäl för en del år sedan. Det var saker i mitt privatliv som på ett eller annat sätt hade lett mig till det beslutet. Jag hade inget där förutom några kontakter och jag åkte på vinst och förlust. Tog tjänstledigt från jobbet och hyrde ut lägenheten här hemma och åkte över, bodde på hostel och började söka jobb.

Eftersom det då var inom EU var det inga problem. Hade dock ingen aning om arbetsmarknaden eller liknande. Dock mycket bra att språket behärskades från start. Det tror jag annars många missar. Visst Italien kanske är fint att bo i men hur klarar man sig om man inte kan språket? Började jobba, ett serviceyrke, inom 3 månader ungefär. Jag halverade min bruttolön jämfört med Sverige (och den var då inte särskilt hög hemma heller). Dock älskade jag mina kollegor och det var en helt annan social stämning på, och utanför, jobbet. Jag trivdes gott.

Bostad var lätt att få, fanns massor av annonser. Men det är dyrt och att dela bostad var normen (och i princip ett krav med tanke på hur lite pengar jag då tjänade). Engelsk bostadsstandard är också kraftigt sämre än svensk vilket man fick vara beredd på.

Jag hade ingen egen familj då jag åkte så det var inget problem. Träffade någon där ett tag men det blev inget av det till slut. I efterhand känns det nästan bara som en utflykt (var borta lite mer än ett år) men det var väldigt lärorikt och roligt. Jag kan absolut längta tillbaka, eller efter att göra samma sak men i ett annat land.

Fuck Sverige, battre i USA.

Jag flyttade till USA for nagra ar sedan, till Los Angeles. Hade aldrig haft nagot intresse av USA tidigare, inte ens funderat pa det som ett semesterresemal helt arligt. Var aldrig typen som gillar att resa, trivs battre hemma.

Traffade min man pa natet, pa ett politiskt forum (dvs ingen dejtingsajt, ingen av oss letade efter karleken). Han ar fodd och uppvuxen i Los Angeles. Efter nagra ars langdistansforhallande och resande fram och tillbaka mellan USA och Sverige trottnade vi pa det och en av oss var tvungen att flytta. Det foll pa mig av flera anledningar. Jag var ~30 at the time.

Han skickade in den alla forsta petition till USAs migrationsverk sa att jag skulle fa lov att soka visum, detta var 2015. Petition blev godkand, darefter kunde jag soka visum som aven det blev godkant. Val i USA (2016) gifte vi oss inom 30 dagar och ansokte om greencard som blev godkant ~7 manader senare (2017). Jag ar idag bade svensk och amerikansk medborgare.

Jag borjade jobba pa en helt vanlig retail-kedja for att komma ut lite och traffa folk sa fort mitt greencard blev godkant, stannade dar i ett par ar. Startade eget och borjade salja produkter pa Amazon vilket ar det jag livfor mig pa idag, ett riktigt bra gig som ger bade frihet och bra med pengar - ingen utbildning kravs (har sjalv inte ens gatt ut gymnasiet). Sa otroligt enkelt att tjana pengar och leva ett bra liv har i USA.

Trots att jag aldrig hade en tanke pa att flytta till USA, eller ens resa hit pa semester innan jag traffade min man, sa kan jag helt arligt saga att jag ALDRIG kommer att flytta tillbaka till Sverige igen. USA ar ett helt otroligt land, hade ingen aning om hur harligt det ar att bo och leva har innan jag faktiskt flyttade. Hade bara hort om USA via svensk media och precis som "alla" andra svenskar trodde USA var mest skit. Kunde inte haft mer fel. Helt otroligt vilken skillnd en flytt gor, nar man far se annat an bara Sverige och far en riktig upplevelse av hur verkligheten faktiskt ar i en annan del av varlden.

Sa ja, jag tycker absolut att du ska flytta. Oavsett vilket land du valjer sa kommer din bild av Sverige och det du "vet" i dagslaget forandras sa mycket, du kommer att se pa saker och ting helt annorlunda. Du kommer inte att angra dig. Aven om du till slut hamnar i Sverige igen sa har du dina nya upplevelser och kunskap med dig hela livet.

Jag träffade en utbytesstudent när jag läste lite extra kurser på Uppsala Universitet (Jag var 29 då Det han lagom bli riktigt seriöst det var dags för henne att åka hem. Det blev lite distansförhållande i något år innan hon kom tillbaka och gjorde en mastersutbildning i två år. Efter det lyckades hon inte få jobb Sverige så efter ytterligare något år drog vi till USA. Vi hade redan gift oss något år tidigare så pappersarbetet var inte så farligt.

Jag sade upp mig och vi sålde våra saker och hoppades på det bästa. Vi fick bo hos hennes föräldrar i tre-fyra månader innan jag fått jobb och kunde köpa hus. Första jobbet (2012) var ett IT jobb som var nästan identiskt med vad jag jobbade med i Sverige. Jag tjänade 83k och var ganska nöjd med det.
Under de följande åtta åren blev det lite löneförhöjningar och jag blev befordrad två gånger. Jag tjänade då 119k (2020). Jag blev förra året rekryterad till ett av de stora IT företagen här i USA. En rekryterare hörde av sig med ett erbjudande som var svårt att motstå. Nu tjänar jag 200k+ och skall snart bli befordrad igen.

Vi har hus och en grabb som nyss fyllt sex. För mig är det mycket bättre USA. Jag blir inte helt rånad när jag betalar skatt (ingen inkomstskatt i Florida). Vi har ett OK hus och bra skolor i området. Jag önskar dock att det inte var så förbannat varmt på sommaren och att man kunde promenera till saker och inte behövde köra bil överallt.

Nu jobbar jag hemifrån permanent så om vi vill flytta inom landet så vore det ganska enkelt. Man blir lite låst när man har barn i skolan och måste sälja hus dock. Vi har provat att dra iväg och hyra en lägenhet ett tag i en annan stad för att få lite omväxling. Det blir nog mer av det på somrarna när grabben inte går i skolan. Tyvärr får jag bara jobba från ett annat land 10 dagar om året. (Skatteskäl tror jag).

Finns även den här gamla tråden för diskussioner om hur andra gjorde rent praktiskt för att etablera sig utomlands:

Berätta hur man lyckas lämna skitlandet Sverige och flytta utomlands rent tekniskt

Tack för alla svar, låter som att ingen av er ångrar er iaf. Jag vill dra men de känns lite läskigt att bara ''fuck it lets go'' haha om ni förstår vad jag menar...

Hur funkar er relation med familj i Sverige? Det är ju ganska långt bort usa och framförallt Australien, det är ju fan 24 h bort lixom

Hej, stort tack för ett nyanserat och välskrivet inlägg! Har du bott i alla dessa länder? Bor du utomlands idag?

Du verkar vara mest positiv för Australien? Har en polare där nere nu som har en toyota landcruiser och lever de sjukaste livet, tjänar ca 2000 sek / dag och mår allmänt gött. Tror inte han kommer tillbaka till moder Svea. Sen har han ju sin flickvän med sig (svenska) så det gör det lite enklare kanske.


Jag har sökt en utbildning ''account manager IT sales '' som innehåller lite företagsekonomi, it introduktion, juridik, försäljning och retorik, projektledning inom IT, teknik och produktkunskap, marknadsföring, ledarskap, affärsengelska osv men vet ej om det är en bra utbildning för att ta sig någonstans utomlands då det inte ger någon nisch kunskap? Tankar?

Tack
Mvh
Lasse

Tjenare Thompa! Kul att du delar med dig och håller en sådan tråd vid liv. Sjukt kul att du trivs utomlands, du verkar ju leva drömmen. Bo i Miami, tjäna deg och ha det gott som fan. Det är vad livet handlar om istället för ett kallt helvete till sverige (inte för att tala om att det regnar underifrån i GBG så hur man än gör går det åt helvete) haha! Jag skickar ett PM till dig är intresserad av IT branschen.

Mvh
Lasse

När det gäller utbildning så är det i de flesta fall en universitetsexamen (helst master) som efterfrågas.

Men ett annat sätt som kan fungera är att du jobbar upp en väldigt spetsig värdefull kompets enom specifika områden och söker ett jobb direkt i landet för att få hjälp med visumprocesserna. Men det tar givetvis lite tid att bygga upp denna kompetens.

Master och sånt är bara att glömma, då kommer jag vara klar först vid 30 plus om jag skall plugga upp alla betyg osv.

Kanske Fullstack inom IT via YH? min polare jobbar helt remote på ett IT bolag som developer och kan flytta vart han vill i världen efter bara 6 mån plugg (ja det är sant haha) ca 40k sek ingångslön.

Kanske kan det vara något?

Fullstack med bra erfarenhet från bra bolag, absolut 👍🏼