Jag är lite som dig även om jag inte varit på några mängder av utlandsresor.
Jag och min sambo älskar vårat hus och har inget behov av att komma till grekland bara för att kunna slappna av, kan lika bra göra det hemma.
Gillar annars att tälta och åker gärna iväg till en liten sjö och sätter upp tältet, sover där ett par nätter och njuter av att inte göra något alls. Grilla lite, promenera i omgivningarna och bara njuta.

De gånger vi har varit utomlands så åker vi gärna straxt innan eller straxt efter turistsäsongen då allt är lite lugnare.

Mellan november - februari... få lite extra solsken - beroende på vart man åker.

Instämmer med Brandbilen. Knappast är det ju lönt att åka till Cypern och övriga Medelhavet hyra vespa för att köra runt i serpentinvägar, dansa på diskotek på Kos eller Gran Canaria eller åka till London och gå där.
Det finns inte något särskilt i London eller ens i New York och Tokyo som inte finns här. I alla fall inte något eller någon som turisterna kan specificera till vad eller vem förutom en tro om att något finns där av vikt som inte finns här.
Man är förvisso olika men den svenska sommaren är jag helst utan så om någon gång så i så fall juni, juli och augusti till Sydafrika eller södra Sydamerika men inte till så mycket besvär bara för att komma undan säsongen när vuxna ska leka.
Åka, vara där och sen hem.. Yippie så kul...! Vad har man vunnit även om hela semestern mot förmodan skulle gå perfekt.
Aq-va-kul! vattenpalatset och solarium finns även här i Malmö förresten. Något lurar turisterna till att tro något som knappast är varken billigare eller bättre.
Och att träffa romantiken i Västindien kan vi ju utesluta eftersom alla ändå ska hem sen igen.

Sen alla som ska bo på Spanska Solkusten och inbillar sig att detta är bra och trevligt kan sluta drömma nu. Vakna till verkligheten kära turister.

Förstå att den "lycka" som visas är retuscherad och att bilderna är tagna precis i rätta vinklar och exakt när barnen dyker i kristallklart poolvatten.

Det är en ANNONS och kampanj. Åk till Egypten och bada - ja gör det - och kom sen hem igen och berätta hur trevligt det var. Det kommer inte att bli trevligt. Lika lite där som på Hawaii. Det är bara era hägringar i huvudet som ni ser, men inget mer verkligt än så.
Det är inte tio gånger roligare, om ens alls roligare, att dyka i en pool bara för att den ligger i Egypten jämfört med Malmö, Umeå eller att bubbla i varma källor på Island.

Varför vill man skryta om sina resor för andra? Är inte det en upplevelse för dig sjävl? Ja gräset är inte grönare på andra sidan, bra att du upptäckte det.

Jag skulle kunna tänka mig att åka till Svalbard, just för att det är så jävla kallt och att man inte kan gå utanför husknuten utan att vara beväpnad ifall en isbjörn dyker upp. Så som livet ska vara, på knivseggen.

Fast varma källor på Island har en charm, speciellt om de ligger lite otillgängligt till. Ju jävligare att ta sig dit desto bättre. Låg själv i en i värsta snöstorm, helt underbart.

Det hela är enkelt; Om man njuter mer av att sitta hemma och ha exakt samma utsikt dag in och dag ut, då ska man inte resa. Om man tror att allt som kan upplevas i Tokyo, Lima, Galapagos eller Vientiane finns runt hörnet i Sverige, då ska man inte resa. Om man tycker att ett vattenpalats i Malmö är lika bra som att bada i havet på Maldiverna, då ska man inte resa. Och om man bara kan fokusera på det besvärliga i att resa någonstans eller att man ändå ska åka hem igen(!), då ska man inte resa. Men det som slår mig i alla dessa skildringar är hur enormt snäva era vyer är, och hur pytteliten er inre värld måste vara.

Hur kan man inte njuta av att sitta på ett torg i Havanna och titta på folk med en kall öl på bordet? Hur kan man undgå att förundras av mänskligheten när man står uppe i Angkor Wat, eller av naturen när man snorklar på Stora Barriärrevet. Hur kan man inte vilja känna hur det vattnas i munnen när man bär en bricka med nyskuren brisket och kladdiga ribs till bordet på en lokal bbq-sylta utanför Memphis. Hur kan man låta bli att känna hur plågsamt riktigt förtryck måste vara när man skådar ut över Tianmen square, Röda Torget, slavbarackerna på en plantage i Georgia eller fängelsecellerna på Tuol Sleng? Hur kan man ens jämföra Malmö med Mongoliets vidder, Yosemites skogar, vattenfallen vid Victoriasjön eller kalkstenspelarna som reser sig ur vattnet utanför Komodo. Och hur kan man ens tro att man får lika bra sushi, tacos, gan bian si ji dou, buuz eller lomo saltado i Sverige som i respektive rätts hemland.

Att resa gott (dvs på ett öppet och avslappnat sätt) är uppenbart en färdighet som inte alla besitter, men vi som faktiskt gör det kan inte ens förstå de jämförelser som ni stugsittare gör. Att tälta vid en sjö i Sverige är fantastiskt, men det är inte allt här i livet. Testa att campa i Kanada, det är otroligt vackert. Eller i Mongoliet, eller i en regnskog. Eller inte, om ni inte uppskattar det så är det ju ingen poäng.

Trådar som denna verkar mest gå ut på att folk som är extremt oerfarna resenärer, och som bara rest till riktiga turistställen, ifrågasätter poängen med att resa utifrån dessa extremt begränsade upplevelser. Det är som att höra en person som bara har ätit skorpor hela livet ifrågasätta varför andra äter lagad mat - om man inte har upplevt en riktigt bra resa så kan man nog inte heller förstå tjusningen i att resa.

Men alla gör som de vill, jag tycker mest synd om er som lever ett helt liv i tron att resande är stökigt och jobbigt och aldrig värt det. Om ni bara visste…

Du måste väl ändå förstå att resor med Apollo är som en hamburgare på McDonalds, det går inte att jämföra med en kvalitetsresa. Att bada i Egypten är visst trevligt, och på Hawaii också. Vad menar du ens med att det inte skulle vara en trevlig upplevelse, har du själv provat? Och om du har det så måste du inse att förmågan att uppskatta en upplevelse är väldigt individuell: Bara för att du inte har förmågan att uppskatta en sak, innebär inte att alla fungerar på samma sätt.

Om upplevelser som att bada på en vacker strand på Maui är enbart negativa, så säger nog det mer om dig och din personlighet än om själva upplevelsen. Lite som att gnälla på att man har sand i kallingarna när man sitter med ett iskallt glas champagne på en veranda i Helengeli.

När jag var en liten kille och ung man med mexikansk mustasch på läppen så trodde jag att alla semestrar var coola och roliga att vara på. Jag trodde så då, eftersom jag inte så helhetsbilden. Jag levde inuti en falsk frestelse av inbillning som jag trodde var god.
Det handlar inte om tro utan att konstatera att sköldpaddor som finns på Galapagos finns i terrarium. Peruanska, laotiska maträtter, tokyos "särskilda" betong, neonljus och japaner likaså.

Jag förstår inte de som åker till bla Tokyo för att spana på neonljusen när ungefär samma neonljus fanns på köpcentret jag var på idag, förutom när jag tittar tillbaka på min egen barnsliga naivitet som gjorde att jag åkte ända till Tokyo trots att jag mycket billigare och bättre hade kunnat stanna hemma.

Om du tror att något reellt är bättre i Tokyo så tror du fel.

Själva resandet är ju bara bökigt men jag äter hellre en pad thai på en bar på stranden i Thailand än på en thairestaurang i Malmö i november.

(FB) Var semestern värd jobbet? Era skäl att inte resa?
(FB) Trött på att resa. När insåg ni mödan?

Nej, jag vet att äta en enkel sushi i Tokyo och att gå genom Nihombashis gränder och kanske smita in på ett hak och ta en japansk whisky är bättre än att äta sunkig svennesushi (beredd av en kines) och gå genom Malmö. Jag vet det, för att jag har gjort det många gånger och tycker fortfarande om att göra det. Att gå på onsen på vintern i den japanska landsbygden för att sedan gå in och äta en japansk middag är kanske inte helt olikt att sitta i ett vedeldat badkar på den svenska landsbygden, men jag gör gärna både och.

Du får gärna stå och kolla på små sköldpaddor på skansens terrarium, där det är unket och lågt i tak. Jag ser hellre sköldpaddor på Galapagos eller ödlor på Komodo. Jag åker hellre kanot längs en flod i Borneos djungel och lyssnar på skrikaporna, än står i isgloppet och kollar på apatiska apor bakom plexiglas på nåt svenskt zoo.

Som sagt, jag förstår inte alls hur man kan vara så inskränkt som du och bara se allt som direkt utbytbart; neon som neon, sköldpadda som sköldpadda, sushi som sushi - när det största i upplevelsen är staden eller naturen omkring dig när du är där, och kvaliteten i helheten. En öl i baren inne på Ullared är faktiskt inte samma sak som en öl på stranden i Zanzibar, det förstår de allra flesta som har ens en gnutta fantasi.

Jag tycker nästan synd om dig, för ditt liv måste vara så oerhört grått, tråkigt och i total avsaknad av yttre stimuli, om du verkligen menar allvar med att folk måste inbilla sig att deras resor och upplevelser är fantastiska. Antingen trollar du, eller så måste du ha något slags kemisk obalans i hjärnan som hindrar dig från att känna dig lycklig i stunden. För din skull så hoppas jag att du trollar.

Som vanligt i dessa trådar kommer du med argumentet att ”det hade varit billigare att stanna hemma”, vilket förklarar en del. Visst hade det varit billigare, och om du saknar förmågan att uppskatta något annat än det omedelbara området runt ditt hem så förstår jag inte heller varför du åkte. Men om du verkligen inte fick ut någonting ur din resa till Tokyo så är det ärligt talat något fel på dig. En normal människa har förmågan att åtminstone uppskatta något under en resa, och om du misslyckas med att känna något alls i Tokyo så är det nog inte lönt för dig att resa alls.

Varför flyttar du inte dit då? Man ska bo där man trivs allra bäst.

Oj,det där var nog lite väl off topic.

Tråden handlar inte om var man vill bo.