Resa är kul om man åker till "häftiga" platser. Men visst blir det mindre roligt med åren och ju mer man har sett ju mindre imponerad blir man.

När jag var mellan 17-30 reste jag extremt mycket tröttnade därefter helt. Har knappt lämnat Norden på över 10 år nu. Redan sett det jag vill se, och prioriterar nu helt andra saker.

Tycker det är mycket smidigare att resa numer när jag nått 60-års åldern och skulle aldrig stå ut om jag inte kom bort 3-4 gånger om året för miljöombyte och solsken.

Däremot tar jag mer tid på mig nu när jag reser för att slippa stressa på Arlanda. Är hellre där en timme extra och kan sitta med en bok och en kall öl. Sen kan man ha otur på flygningarna och hamna med medresenärer från helvetet, men det lotteriet får man finna sig i. Har dragit vinstlotter också och fått riktigt bekväma flighter.

Det enda som stör mig är vid boarding, då uppenbarligen "alla" medpassagerare måste vara första gångs resenärer, eller både döva och blinda :-)

Tråkigt att åka på charter ja, att backpacka runt, klättra berg och sova i tält kommer jag aldrig tröttna på, total frihet.

Att inte ha ett syfte med en resa, leder till ingenting särskilt. Exempel: Jag reste till Warszawa utan syfte, jag var tvungen att hitta på aktiviteter som att åka elscooter bredvid floden Wisla som går igenom stan. Sedan åkte jag därifrån till Vitryssland utan syfte. Samma visa, försökte skapa mening och gick till badplatsen, vilket blir lamt om inget vidare syfte finns. Tog till flaskan istället, vilket i sig är kortvarigt kul.

En resa bör ha minst ett syfte, helst flera. Exempelvis så planerar jag nästa resa till New York snart. Det blir såklart inte bara att åka till New York för resandets skull, en sådan sak hade är möjligen kul en weekend. Däremot ska jag (möjligen) vara svartchaufför, betyder att jag kommer vara sysselsatt under perioder på dagarna. När jag reser, har jag ofta ett till syfte, som undersöka om jag kan bo i landet under en period. Utöver det så är jag inte själv på resmålet, vilket i sig skapar en mening.

Nej, jag har inte tröttnat på att resa, tvärt om ser jag fram emot att göra resor till olika destinationer i världen.

När du säger skärgård menar du med egen båt? Annars finns det ju inte riktigt något bra alternativ förutom båtar till de största öarna. Då är vi i likhet där med tidtabeller och turister?

Visst, det lyxigaste är att resa med egen båt, lånad båt eller vänners båt. Men det går faktiskt utmärkt att ta sig ut till smultronställena med t ex Waxholmsbolagets bekväma båtar. Se bara till att undvika högtrafiken när "alla andra" ska ut. Undvik lördags- och söndagsförmiddagar och du får närapå båten för dig själv.

Sen är det otroligt trevligt att "båthoppa" dvs göra ett nytt ö-nedslag de dagar badvädret inte är som bäst.

Av allt som är eventuellt jobbigt med att resa så är flygstolen det minsta problemet. Och då är jag runt 1.90.

Det är oroligt i världen. Det betyder att man inte längre uppnår den där sinnesstämningen av att kunna stänga av vardagen som en liten resa gav förr. Då faller idén med att resa bort. Resor botar vardagsstress men inte framtidsångest.

Mm. Man inser att det fanns ingenting att se och att det är bäst hemma. Hur man än jagar den perfekta upplevelsen och man insett att man ändå inte slipper sig själv.

Kanske ör jag som är tråkig visst jag gillar ej typisk charter resa utan vill gärna bo med lokalbefolkningen sist hyrde jag in mig i ett rum med en kroatisk familj och levde med dom ett tag.
Men däremot att alltid vara på resande fot blir jag helt matt utav jag vill gärna stanna i samma by ett par veckor minst och lära mig området samt människorna där lite även om några veckor ej räcker det heller men du kanske fattar

Jag reser inte så ofta så det är ganska kul när jag gör det.

Om jag hade behövt flyga ofta i tjänsten då hade jag ruttnat, det vet jag utan att ha provat.