Skottland. Mycket trasiga bildelar och överkörda djur på de dåliga vägarna.
Men helt underbart.
I den krigiska klanen MacDonalds gästabudssal i Armadale på Isle of Skye växte vildapel och hallonsnår.
Heltäckningsmattor i badrummet i John o’Groats.
I Glasgow hamnade jag på Hotel Transsylvania, enligt taxichauffören.
Är det någonstans jag känner mig hemma, är det här.

Japp! Länge sedan.

Absolut. Kände att "här ska jag vara" första gången jag satte foten i Storbritannien. Åkte tillbaka några gånger som turist de efterföljande åren och känslan bestod. Gick sedan runt med konstant hemlängtan i ett dygt decennium. Försökte verkligen trivas i Sverige (provade både att bo i småstad och i Stockholm), men mådde bara skit (var periodvis riktigt illa). Nu bor jag i London sedan ca 7 år tillbaka och har nog aldrig mått bättre. Klart att smekmånadsfasen lagt sig för längesedan och att allt är inte guld och gröna skogar, men det här är hemma.

Men gud va mysigt! Kul att höra en historia som faktiskt slutade så

Storbritannien, med undantag för de större städerna.

Kan inte riktigt förklara varför, men redan vid mitt första besök, när jag var 15-16, så klickade det. Människorna, naturen, de mindre städerna, en levande landsbygd. Har av någon anledning väldigt lätt för engelska och har haft lätt för att få bra kontakt med engelsmän av alla sorter.

Gillar naturen och den vänliga och charmiga småskalighet som det fortfarande finns gott om på landsbygden och i de mindre städerna. Längs kusterna finns gott om vackra walking paths, fantastiska stränder och pittoreska byar och ställen som serverar bra fisk och skaldjur.

Förmodligen spelar det roll att jag - av ren slump - kommit att utöva några sporter som nog anses som typiskt engelska, och behärskar dem någorlunda hyfsat. Det verkar underlätta en hel del i umgänget.

Senaste två-tre åren har jag undrat litet hur det kommer att gå för England framöver. Ekonomin verkar ju vara på väg ned i källaren och landet verkar ha alla sorters problem.

Är polack men har bott hela mitt liv i Sverige. Alltså Polen och Sverige är därmed uteslutna.

Spanien (Ibiza)
Trots sina skönhetsskavanker är hela den där ön magisk på något sätt. Känner ett inre lugn när jag tittar på solnedgången. Jag vet att Ibiza är trance och house, därför är det extra trevligt att ha rock & metal i lurarna när man går längs stranden

Portugal
Oerhört skönt land med avslappnade människor. Gillar både Lissabon och Porto. Kommer garanterat att bli fler resor dit.

USA
Folk i Sverige är matade med skit om USA från vänstermedia. Relativt få människor har faktiskt varit där och integrerat sig med jänkarna. Vi pratar ofta om skjutningar och problem, men USA huserar väldigt många riktigt varma och trevliga människor. Jänkarna över lag är riktigt schyssta.

Så har jag oftast känt också. Just precis Antarktis. Hade en bekant som jag pratade mycket med som älskade just antarktis, som jag saknar väldigt mycket att prata med.

Antarktist känns som hemma. Eller Ushuaia, världens ände. Södraste delen av Syd Amerika