Dom flesta skriver att ni vill lämna sverige för att ni vill inte vara slavar i samhället, ganska korkat för alla har har sina egna val. Vill en svensson leva som en och gör det är han/hon ingen slav. Man lever med dom man älskar och jag kan iaf inte komma på något bättre en det. Och hade alla tänkt som er att inte jobba och slita, hur hade samhället sett ut då? (inte bara sverige)
Det är ni som är samhället och bygger upp det. det behövs "vanligt folk", "svenssons" för att allt ska fungera.
Ni skriver som att ni ser ner på vanliga hederliga arbetare för dom inte gjort något bättre med deras liv, ALLA måste dra sitt strå till stacken för att samhället ska fungera.
Hur hade ni tänkt er ta er fram annars, hur hade ni tänkt fiska i eran ensamma sjö utan fiske spö? Allt sånt som arbetare tillverkar, ni borde isåfall se upp till arbetarna. Med arbetare menar jag alla som jobbar.

Dock kan jag med vilja ut och resa, men ser inte annat folk som inte bryr sig om sånt och valt ett annat liv för slavar.

Felet som alla gör här är att klaga på samhället. Sverige är ett underbart samhälle, och de kommer ni att upptäcka när ni reser och ser fattigdom, sjukvård är ingen självklarhet och skola är något man får tiga och be om. Vi ska vara glada för att det finns en så fin plats på jorden som Sverige.

Gnäll istället på att Sverige är tråkigt, ni vill inte ha den tråkiga vardagen. Rätt man på rätt plats, brukar man säga och så tänker jag också. Vill ni resa så kommer ni bara vara en belastning för vårt samhälle. Det är bättre att alla som vill arbeta i Sverige stannar och gör sitt jobb.

Tackar! Mycket snack är det allt från min sida, men jag vet ju inte vart jag vill åka, jag har ingen aning:o Nya budet är Belize. Någon som vet något om Belize? Jag har alltid snackat om Brasilien, men Belize har allt som Brasilien har, fast finare natur och inte alls samma kriminalitet. Dessutom växer turistindustrin, och naturen är ju underbar där. Det verkar tyvärr hyffsat svårt att få jobb där, lite som Sverige. Ja, de kan faktiskt konkurrera med svenska skatter också Enda anledningen till att inte dra dit.

Men ibland kommer känslan av att strunta i allt, bara lämna allt och ge sig av. Kanske ta ett jobb på en kibbutz i Israel eller något annat som ger lite mat för dagen.

Jag har flygbilljetter till Tunisien i sommar, de är redan bokade. Passande nog ska jag hamna mitt i ett bröllop därnere också. Kamelherrarna kommer dessutom ägna en hel vecka åt att gifta sig, så det blir nog ett bastant bröllop Återigen, bara en dum grej som har lett till en annan och det skulle inte förvåna mig om jag tar över som Tunisiens president i sommar. Allt kan hända! Men som jag har tänkt så struntar jag kanske i returbiljetten, eller bara bokar om den. Är det bra i Tunisien så kan jag ju stanna där, men jag tror knappast att jag kommer att trivas i ett arabland. Ett annat alternativ är ju att jag åker hem till Sverige, reder upp allt med jobb och gör rätt för mig innan jag sticker för gott.

Men den stora gåtan, var kommer jag att trivas? Jag ska tänka på dina ord. Kanske är det bara att sticka, trivs jag inte så reser jag till ett annat ställe.

Planera sin flytt är smart, att analysera den ner i molekyler vetefan. Jag tror dom bästa ställena att flytta till och få jobb är Dublin och London, här i Barca kan man lätt få lågt betalda jobb utan att kunna spanska, många svenska callcenters sitter här och dom söker alltid folk.

Om du har ett jobb, ta ut din semester och till några ställen och reka, då får du kanske en känsla av vart du vill flytta och vad du vill göra.

Ja många klagar på samhället, men i just denna tråden har dom ju inte direkt klagat på samhället att det är dåligt utan att dom inte förståt vitsen med att leva som dom flesta här gör. och inte bara i sverige, alla länder har sina svenssons. Jag föestår att folk vill se världen, men man ska inte säga att vanliga svenskar som har jobb och familj slavar som om det vore dåligt att jobba så.( dom har haft ett val själva, är ni som vill sticka smartare och bättre en dom för ni "lever ert eget"?) det är så samhället är uppbyggt och alltid kommer vara.
Jag förstår att folk vill resa och upptäcka saker, däremot att aldrig komma tillbacka som många av er drömer om låter skumt. Vad är det som är bättre en att leva med dom man älskar och har nära? (är väl skit samma om man inte har någon familj eller vänner men förmodar att ni flesta har det)
Var på en föreläsning för ett tag sen, en svensk som jobbade åt national geografic och var fotograf, han hade rest i 80 länder och vart i naturen (regnskogar, öknar mm) han sa att han tänkte så här när han kom hem till sverige "varför åker jag runt så här när jag bor i sverige?" och sverige ÄR lika unikt som andra länder bara att vi är vana vi det så tänker inte på det utan tänker bara på vita sandständer och klarblått vatten.

Alla gör som man vill, det är mitt ideal. Alla vill inte resa, vissa vill ha en fast punkt där de bor och skaffa familj med jobb och villa. På ytan kan det verka tråkigt, men jag antar att alla har sina stunder då de är glada. Det finns säkert någon glädje i att älska sin fru, se sina barn växa upp och trivas med sitt jobb. Sen kan man koppla av med en öl på helgen. Tänk att vara så lättroad, inte behöva byta land för att finna glädje.

Vi borde egentligen avundas dessa människor som aldrig behöver jobba för sin glädje. Fast varför gnäller alla i tråden på Sverige, eller det inrutade samhället. Det finns för- och nackdelar med allt. Nackdelar med att resa runt och se världen är att man aldrig kan spara pengar. Vad ska man göra efter att ha sett världen? Hur är det att gå i pension utan pengar på kontot? Någon gång kommer man att tröttna på nomadlivet och vill bygga upp något stabilt. Men den dagen, den sorgen. Reser man får man erfarenheter och kan kanske utveckla något. Att resa har som sagt var många fördelar, man lär sig enormt mycket, det är fruktansvärt roligt och alla människor kommer avundas dig.

Men min poäng, sluta snacka om andra. Alla väljer sina liv, ni vill leva som nomader och andra som Svenssons. En Svensson har betydligt många fler fördelar än vad ni har, men ni är ju inte lyckliga med det livet så ni kommer inte kunna njuta av det. Fast säg inte att det är tråkigt eller sämre än ert liv. Gör vad ni själva vill och skit i andra!

Nu har jag flyttat ut ur lägenheten, sålt allt jag äger, och köpt en enkel biljett.

Har en packning på mindre än 10 kg, och en budget på mindre än 10 000.

Min Biljett har en destination på barcelona, 8 oktober står det på den, 6.30 på morgonen. men tror jag drar mig ner till Torrevieje, som ligger på sydöstra kusten.

Har ett skitjobb som väntar. fast det är la lite osäkert, men skitsamma..
har inga vänner, känner ingen alls där nere,,
Inget boende, eftersom jag känner att det blir billigare att sköta det lokalt..

Det enda som jag har att luta mig tillbaka på är att jag lär mig språk otroligt lätt. och talar engelska som svenska... jag har självlärt mig spanska nu ett halövår och är på basic nivå utan dialekt
Får hoppas charmen är på topp

Skillnaden mellan detta och backpacka är väl egentligen bara att jag måste fortsätta och kan inte vända tillbaka, då jag inte längre har mycket här å hämta..

Är det nån som har liknande erfarenheter?

Mina vänner jag har för livet finns ju ändå. även om man inte hörs på månader, t.o.m år, och jag kan räkna dom på en hand..

Jag älskar sverige, men jag söker nåt,, vad detta är vet jag inte. men jag vet hur känslan är.. när jag hittar det
Visst är det hela osäkert??
Det är osäkerheten som lockar,.. den ger mig en längtan,..
en känsla av frihet, ett pirr i magen, ett rus,..
För mig är den Priceless...

Jag vet att detta inte passar alla, och det finns många som kallar detta idioti, vars defination skulle kunna beskriva mig som dum i huvudet..
och detta undanbedes

Men tips. erfarenheter, och lyckoönskningar välkommnas..

Jag har inga barn, lr tjej,, utan när allt går åt helvette, e det bara jag sj som drabbas

Bära lr brista kan man tycka, men jag har inget annat val än att det måste hålla
Man bygger det man vill ha!