Lämna Sverige, flytta utomlands, starta ett nytt liv (samlingstråd)/mod

#1021 2011-07-07, 09:48
Jodas
Ursprungligen postat av MudBlood
Men hur hanterar jag min mamma? Hon vill inte ens tala om det? Hon bara går.
Jag fick 55 tusen i födelsedagspresent men kommer bara åt dom via henne tror jag. Vågar inte fråga. Hon är så skör!


Hur du än gör så blir nog din mor sårad.
Viktigast är det att få henne att förstå att du älskar henne och att det inte är hennes fel att du vill resa. (antar att det inte är hennes fel?)

Om hon sen inte vill ge dig dom där pengarna, så kan du bara säga "ok men jag klarar mig nog utan dom", med störst sannorlikhet får du pengarna..

Aja kanske inte världens bästa svar
#1022 2011-07-07, 10:28
Mintbit
Man "spenderar" inte tid framför spegeln. Man tillbringar tid, och spenderar pengar. Bara för att det på engelska heter "spend time" så heter det inte så på svenska.
#1023 2011-07-07, 10:29
Legolasse
Gå klart gymnasiet så behöver du inte oroa dig för vad du ska göra när du kommer hem, om du nu planerar att återvända. Snacka om det med din mor, om hon älskar dig lika mycket som du älskar henne så måste hon ju förstå att du behöver leva lite också. Vill hon inte sponsra din resa kan du ju ta ett extrajobb samtidigt som du pluggar, så kan du tjäna ungefär motsvarande pengar.
#1024 2011-07-07, 10:51
Vadbordejagheta
skaffa ett sommarjobb då...
#1025 2011-07-07, 10:53
Ts, du begår ett generalfel. Inte konstigt att du får panik
och sitter och gråter två timmar...

Du måste först och främst bryta ner det du vill i mindre
delmål. Annars kommer du aldrig iväg, tro mig

Sätt upp ett litet delmål. T.ex att du ska vara borta
i kanske två veckor. Välj ett resmål som du känner dig hyfsat
bekväm med, inte alltför avlägset. När du kommer fram
så prova dig fram att hitta något att tjäna lite extra pengar på.
Fråga på restauranger om diskjobb, serveringsjobb, ja enkla sysslor.

Jag förstår ungefär hur du tänker ts. Men du är orealistisk om du
tror att du kan sticka iväg 1 år bara sådär, och du är endast 18 år ung
så du har ingen erfarenhet av livet heller.

Nej, följ mitt råd och ta ett litet kliv först. Sedan när du provat på
att klara dig själv utomlands, så kan du sätta upp nästa mål. Då kan
du planera att vara borta lite längre och på den vägen får du vandra.

Lycka till.
#1026 2011-07-07, 11:10
Tryitwize
Ursprungligen postat av MudBlood

HUR vågar jag? BÖR jag? Jag är arton, myndig, relativt rik. Har inte gått ut gymnasiet och vill inte heller det. Det skrämmer mig att jag kanske aldrig blir något, att jag kanske lämnar en lovande framtid bakom mig när jag sticker. Men drömmen går före allt. Jag vill se världen. Hur? Hjälp mig, jag är fast i ett liv jag inte vill leva. Jag lever som någon jag absolut inte är och inte vill vara.



Så du har ett år kvar i skolan och vill dra? Varför inte ta ett sabbatsår och göra det då? Om du inte vill komma tillbaka sen är det ju bara att skita i det. Den känslan du verkar ha att vilja stänga dörren bakom dig är helt onödig. Att inte vilja gå ut gymnasiet på grund av att du inte vill plugga mer är förståeligt, men det känns snarare som en självdestruktiv approach där du redan målar upp ett som du uttrycker det "skrämmande" scenario där du aldrig blir något etc.


En sak ska du veta bara. Inget blir någonsin som man tänkt sig. Så att hålla på att planera hela sitt liv i huvudet är helt onödigt. Håll så många dörrar öppna som möjligt, gör vad du har lust med och sluta falla in i melankoliska spekulationer, du kommer bara titta tillbaka och tänka "HUr kunde jag tro att det skulle bli si och så?"

Du är 18, svensk, har en mor med lite cash. Vad är det västa som kan hända dig?
#1027 2011-07-07, 11:27
Darkshadowrunner
Ursprungligen postat av MudBlood
Kära flashback, jag har just spenderat två timmar gråtandes framför spegeln. Har inte gråtit på flera år. Fick ett psykbryt. Mitt liv är totalt vedervärdigt och jag vantrivs. Jag älskar tanken på hur jag vill leva. Jag är kär i ett ideal.

Det är inte ouppnåeligt, faktum är att jag kan genomföra det nu. Ögonaböj. Jag vill sälja allt jag äger. Jag hatar att äga saker, hatar att konsumera, hatar att få saker. Jag vill bara existera.

Jag har för tillfället exakt 66 tusen kronor på mitt bankkonto. Jag kan få några lappar mer om jag säljer dator + kläder (bor med mamma så kan inte sälja saker som mikro, tv, soffa osv).

Jag vill bara köpa en enkelbiljett och resa runt i världen och bo på vandrarhem/bo billigast möjligt/vara luffare och njuta av saker som jag egentligen vill ha. Känslor. Frisk luft. Möten med människor. Natur. Andra kulturer. Asien. Afrika. Tropiska länder. Alaska. Nattklubbar. Tält.... livet.

I min bakgrund finns mycket strul. Jag är en mentalt stark person med ett numera läkt psyke. Jag har fortfarande någon form av (allvarlig) ätstörning dock, men den har blivit en så stor del av mig att jag inte längre mår dåligt av den. Den bara "är". Förutom min akilleshäl, dvs maten, så är jag väldigt envis, uthållig, viljestark och autonom. Jag vill inget hellre än att få leva fritt.

Det som håller mig tillbaka är min löjligt goda relation till min ena förälder. Vårat band är så starkt att jag undrar om jag har kvar navelsträngen. Då jag gått igenom mycket svåra saker och alltid haft min mamma där så har jag t.o.m kommit att älska henne mer än mig själv. Det kanske låter vackert men det är ett rent helvete. Värderar hennes lycka mer än min och vågar inte såra henne med min dröm. Men jag måste jaga min dröm.

Jag är så jävla djup. Hon är inte det (hon är inte dum, absolut inte, men hon överanalyserar inte livet som jag gör och förstår mig inte alls).

HUR vågar jag? BÖR jag? Jag är arton, myndig, relativt rik. Har inte gått ut gymnasiet och vill inte heller det. Det skrämmer mig att jag kanske aldrig blir något, att jag kanske lämnar en lovande framtid bakom mig när jag sticker. Men drömmen går före allt. Jag vill se världen. Hur? Hjälp mig, jag är fast i ett liv jag inte vill leva. Jag lever som någon jag absolut inte är och inte vill vara.


hah, du är 18 och oroar dig över skola. Ta det lugnt.

Sälj av allting du, har du något skjysst att sälja som du vill bli av med snabbt? kontakta mig.

Du ska först ta dig till Socotra, det är där du finner svaren vart livets väg ska ta dig härnäst.
#1028 2011-07-07, 11:29
Febern
Du har väl sommarlov nu? Stick iväg någonstans här i Sverige. Besök städer du tidigare aldrig har varit i. Ibland räcker några mil för "att komma bort". Gå sedan ut gymnasiet och efter det kan du känna dig fri att åka precis vart du vill!
#1029 2011-07-07, 11:37
uffepuffe
du verkar vara en väldigt mogen kille, och väldigt sunda värderingar för att bara vara 18...
jag syftar mest på din antimaterialistiska syn och din nyfiken helt på det okända...

ville bara säga det...
#1030 2011-07-07, 11:39
Fluson
Ursprungligen postat av Mintbit
Man "spenderar" inte tid framför spegeln. Man tillbringar tid, och spenderar pengar. Bara för att det på engelska heter "spend time" så heter det inte så på svenska.

Känner du att du mår bättre och känner dig smartare nu?
#1031 2011-07-07, 11:40
MudBlood
Ursprungligen postat av Golliwogg
Du kan inte fly från dig själv. Du är samma person på andra sidan jordklotet som du är här hemma.

Det är inte alls det jag gör. Läs tråden tack.

Ursprungligen postat av Wells
Favoritfilmen heter into the wild?

En del av dina resmål ligger i Europa. Testa vingarna med att tågluffa en månad nu på sommaren. Sitta på något sunkigt tåg genom Europa borde ju passa dig.

Sen måste jag säga att det går att bara beta av dagar, låta tiden rinna på, utan att man måste njuta av det. Bara finns till tills skolan är klar. Å andra sidan kan man läsa färdigt gymnasiet genom komvux när fan som helst, 18 är ingen ålder. Man kan läsa klart, hoppa på universitetet och få ett jobb även efter 30, om man vill vänta så länge, inga problem.

Lycka till!

Har inte sett into the wild men har förstått att den ska vara bra.
Jag tänkte faktiskt dra iväg någonstans under sommarlovet, bara för att pröva att resa själv. Har redan gjort det ett par gånger och har aldrig mått bättre!

Ursprungligen postat av vittne
du behõver inte åka nånstsan.. åk bara en kort semester 1 vecka och kom tillbaka och lös dina problem. du e bara lite deppig och en djup människa.. du är inte ensam av att vara en tänkare..

med åren kommer du lära dej att hantera dina tankar och få sinnesro..

Ett råd till dej är att se livet ur ett vetenskaplig perspektiv, Vad är viktigast i din värld? jo, ditt liv... för om du dör, så betyder inga andra av dina problem nått alls mer, för du e död..

så viktigast av allt och som du borde tänka mest på är ditt liv, och att du ska ha så bra liv som möjligt och så långt liv som möjligt, och för att få ett långt och bra liv så måste du vara frisk, så du ska tänka på din hälsa och på att du får i dej allt din kropp behöver, ät bra varierad kost och om du behöver så
ta extra vitaminer och mineraler så att din hjärna, hjärta och resten av kroppen får bästa möjliga förutsättningar till ett bra liv,


Sånt är ett exempel på vad du kan tänka djupt på istället för att tänka onda tankar, för kom ihåg att det viktigaste är att du ska hålla dej i liv.. För du måste vara i liv så du kan göra allt annat du vill göra i ditt liv



...lycka till och behöver du privat hjälp så skicka ett pm

Hm, du verkar inte förstå mig alls.
Om jag skulle få önska fritt hade jag rest runt och upplevt saker. Jag är livhungrig men får liksom nöja mig med den staden jag bor i, staden jag alltid bott i. Jag vill bara se nya saker. Att åka på weekend-resor eller semestrar har hittills varit det enda som hållit mig någorlunda intresserad av att ens fortsätta leva.

Så om jag skulle göra som du föreslår, klura ut vad som är viktigast, så är det att få resa. Det har alltid varit min dröm. Så länge jag kan minnas och det är inte bara ord, det är så!
#1032 2011-07-07, 11:44
Mappmannen
Du verkar vara tjej TS? Är du det så var snäll och ta med dig något för ditt eget självförsvar. Försvarsspray eller liknande. För det är ingen barnlek därute...

Hoppas att du är streetsmart nog att klara av det här utan att bara bli dramatisk när något går fel, för åt helvete kommer det gå och det inte bara en gång utan mest hela tiden. Du måste tuffa till dig.

Slutligen: ta ett råd från en som luffat mycket: du ska absolut inte åka iväg på grund av att du mår dåligt och tror att detta ska vara någon lösning. Det är samma sak som att man inte ska supa till för att man mår dåligt, utan för att man mår bra... åk iväg när du kan tänka klart.