Jag har viss förståelse för att man vill uppleva något annat än det man andats, ätit och sovit en livstid och därför väljer att lämna allt bakom sig efter förslagsvis gymnasiet. Vad jag tycker är irriterande är att de flesta som jag träffat varken tar "syra i Thailändska tempel, eller kör jeep genom Australiens öken med en spliff i mungipan" som någon tidigare nämnt. Flera gånger när jag frågat ut folk som åkt den obligatotriska Aussie-Thailand -*insert random ost-asiatiskt land* så visar det sig att de uteslutande hängt med andra svenskar, norrmän, holländare och britter. De har på sin höjd åkt upp längs australiens östkust, fått klamydia och supit 7 dagar i veckan. För mig är detta inte att vara backpacker, cosmopolit eller se något nytt... det är ett dyrare och mer långdraget alternativ till charter.

Jag vet folk som bott där i åratal och inte kan läsa en barnbok även om de kan förstå språket hyffsat. Svin.

För att lära sig när man är där ska man ha en meningsfull sysselsättning som involverar språkstudier. Inte bara driva runt.

Var bara lugn Ts om några år när du blir vuxen kommer du också kunna njuta av naturen ist för datorskärmens ljus.

Jag njuter ofta av naturen. Ensam. Behöver inte omge mig med klamydiaholländare för det.

Jag förstår inte vad du menar. Du håller alltså med mig om att resor och förståelse inte är samma sak?

Jag läser människors kroppsspråk extremt bra. Deras känslor. Deras beteende. Jag kan avgöra vad någon känner rätt enkelt faktiskt. Däremot äcklas jag av vad andra känner. Du är den med förutfattade meningar.

Jag har intuitiv, känslomässig förståelse för människor, deras psykologiska och sociala beteenden etc men jag delar inte deras behov. Jag är extremt empatisk.

Wien, Milano, Rom, Berlin, Kreta. Har dessutom släktingar av tre nationaliteter i två världsdelar som varit och hälsat på här. Aldrig satt min fot på Sunny Beach, det brukar ju däremot backpackersvinen göra som "avrundning". Allt som inkluderar supande. Har dock aldrig varit utanför Europa trots att jag har släkt i USA. I mina ögon ger det inga pluspoäng att ha sett smutsiga indianer och deras ruiner eller fysiskt besökt pyramiderna. Vad är det i det som är "att ha levt"? Jag ser det helt enkelt inte eftersom det inte leder till insikter i någon form. Folk som gör så är lika dumma, blåsta och "mänskliga" med grunda känsloliv och psyken som de var innan de besökte dessa platser och flashade sina håriga, grova vikingaben på bild tillsammans med en leende elefantskötare de inte ens kan kommunicera med.

Varför åka till Thailand, Peru eller Indien och gå runt som en skitig idiot utan att egentligen åstadkomma någonting där? Jag förstår inte turism egentligen. De resor jag gjorde tråkade ut mig eftersom jag kände att jag redan sett det mesta på förhand, genom film, internet etc. Att vara där kändes bara som att fysiskt ta del av saker man redan hade en bild av. Det var inte alls speciellt.

Att åsidosätta renlighet, hygien, stil för att åka runt som nått slags kollektiv tiggare bara för att som människa skämma ut sig och ta en massa bilder tillsammans med bergsindianer eller bara supa, supa, supa i det oändliga, det är bortom meningslöst i mina ögon.

Det ger ju ingenting. Det gör faktiskt inte det. Att sen bortprioritera hygienen och bete sig som en gris, det är under all värdighet.

Ja, jag använder handskar vid datorn, som är en PC. Känns bäst att göra så. Hatar "mänskligt och taffligt".

Jag känner flera personer som rest runt halva världen. Dessa är arbetarklass, har intelligens som djur, noll insikter, är godtrogna och lever till stor del i nån slags PK-fantasivärld men påstår sig ha sån enorm erfarenhet eftersom de sovit i köket hos andra svettiga arbetarklassmänniskor de endast kan kommunicera med genom kroppsspråk.

De människor jag känner som varit i snudd på varenda världsdel är varken bildade, insiktsfulla, intelligenta eller med förståelse för människor och kulturer.

På vilket sätt är att springa runt aspackad i khakishorts och krama lokalbefolkningen i U-länder, eller skämma ut sig på gatorna i I-länder där lokalbefolkningen klär sig bättre och är renare, något givande, utvecklande och bildande om man jämför med t.ex att studera ett språk?