Efter att ha suttit på planet fran Bangkok till Moskva i 9,5 timmar landade vi (äntligen?) i Moskva. Där får man det slutliga beskedet att planet är "inställt". I själva verket hade de ställt om till sommartid viket innebar att vi landade 21.20 rysk tid när vi egentligen skulle landat 20.20. Alltså missade vi planet eftersom de inte orkade vänta på oss. Detta lyckades vi lista ut själv eftersom vi aldrig fick nån riktig förklaring på varför vi inte kom med planet. Det var liksom bara att infinna sig på att stanna i Moskva i 24 timmar tills nästa plan gick.

Vi var cirka 20 personer som inte kom med planet. En riktig blandning av roligt folk. Några danskar men de flesta svenskar i våran ålder och lite äldre.

På flygplatsen blev vi genom bakvägen inknuffade i en buss som sedan tog oss till Novotel hotell cirka 500 meter från flygplatsen. Direkt när man kom fram kunde man redan börja ana vad som väntade oss. Det stod ryska "elaka" vakter överallt och kollade varenda steg vi tog. Efter att ha fått nyckel till vårat rum fick vi följa med en vakt in i en hiss och upp till våning 3, den så kalade transit zoonen där de sätter folk utan visum. Efter att ha gått ur hissen låste vakten dörren till den så att vi var fast på 3:e våningen.

Hotellrummen var helt okej men känslan att känna sig helt instängd tycker jag verkligen inte om. Det stod vakter ute i korrisorerna och vaktade oss likt hökar. De kollade varenda fotsteg vi tog och gick man runt hörnet där de inte kunde se oss längre så följde de efter. Har aldrig varit med om nått värre förut.

När det blev dags för mat fick vi ställa oss i grupp och vänta så snällt i korridoren på att vakten skulle låsa upp dörren till hissen och följa med oss ner till lunchrummet. innan man fick kliva in i hissen räknade vakterna oss så att det inte skulle saknas nån. På väg till lunchrummet gick vi som på led med en vakt framför oss och en vakt bakom oss. Sen stod det hela tiden en vakt utanför lunchrummet och kollade in lite då och då så vi inte gjorde nått vi inte fick. Det kändes som om de trodde att vi skulle smita liksom. Man fick i stort sätt inte änns gå på toa. Men ja menar, shit. Vem skulle vilja fly till Ryssland. Jag tror knappast vakterna behövde oroa sig så mycket faktiskt. Alla i gruppen ville verkligen bara hem.

Det är ganska underbart hur alla pratar med varandra när man ställs inför nått sånt här. Man skaffar sig verkligen nya vänner. folk man aldrig skulle pratat med annars. Det blir verkligen en grupp av olika folk som liksom slås samman och måste göra det bästa av situationen.

Efter att ha spenderat 22 timmar inspärrade på hotellet fick vi äntligen åka ut till flygplatsen för att få åka hem. Sen väntade bara den 2,5 timmar långa flygresan och sedan 4 timmars buss hem.
På flygplatsen i Köpenhamn skiljdes gruppen åt igen. Jag kommer antagligen aldrig träffa dessa människorna igen, vilket är lite synd för det var jäkligt schyst folk. Men jag måste säga, även om detta var det mest annorlunda upplevelsen jag varit med om så har jag blivit en erfarenhet rikare och jag kan inte säga att jag hade det så jättetråkigt någon gång under dessa 24 timmarna. Fast jag skulle nog inte vilja göra om det igen...