Jag flög till Tenzing-Hillary Airport från Kathmandu i Nepal en gång. Det var inte speciellt trevligt vill jag påstå. Den kortaste flygresan jag gjort, men den kändes längst.

Satt med en livrädd syster när vi skulle flyga till bangkok för ett par år sedan. Som grädde på moset så säger piloten plötsligt "Dörren vill inte riktigt stängas helt. En tekniker är här nu och vi tror vi har löst problemet, vi testar!"
Senare fick en gubbjävel andnöd och en brud höll på att tända eld på hela toaletten när hon skulle smygröka bak i barnsektionen. Hon blev dock senare avslängd i Dubai
Inte nog med det, när vi bytte plan i Bangkok så är typ glaset på cockpiten tejpad med silvertejp runt om ramen, fick lägga systern över axeln och bära in henne i planet. Allt gick dock bra !

Fick något sorts tryck bakom vänster öga påväg hem från Grekland i somras. Gjorde förskräckligt ont och var väldigt obehagligt. Avtog dock cirka 20 min efter landning. Har även flugit bakfull med öroninflammation , var inget jag gärna upplever igen.

1. Landar i Kristianstad med närmast orkanvindar.
Alla skriker och kräks.
Håller varandra i handen...

2. Flyger över Frankrike.
Plötsligt slocknar all belysning.
Totalmörkt.
Totaltyst i många minuter som det känns.
Sen blinkar det till och allt blir som vanligt.

3. Nödlandning i Paris.
Huvudet mellan knäna.
Nu smäller det tänker jag.

4. Full.
Flyger Palma-Stockholm.
Allt snurrar.
Jävligt obehagligt.

5. Flyger Milano-Stockholm.
Magsjuk och får sitta på toan hela tiden.

6. Honolulu-Tokyo.
Bög tafsar och tjatar om en date.

7. Som barn sitter jag på ett plan Stockholm-Malmö-Varna.
Mår så illa att jag konstant spyr.
Vid mellanlandningen låser jag in mig på flygplatstoan.
Vägrar flyga vidare.

8. Bangkok-Singapore-Bangkok.
Bägge resorna fullt av turbulens.
Jävligt obehagligt.
Dricker mekongwhiskey och plötsligt tycker
jag det är kul med berg-och dalbanor...

9. Köpenhamn-Dublin.
Vita byxor.
Turbulens som får mitt glas med tomatjuice
att landa i knät.

10. New York - Stockholm.
Sista 1 1/2 tim flög vi i moln och man såg ingenting.
Som i en mjölsäck.
Obehagligt.
Sen såg jag marken 10 sek innan landning...

11. Till Las Palmas försöker man med träskor sparka ut en ruta.

12. Mot Paris så vill en man hoppa av och sliter tag i den bakre dörren.

13. I Los Angeles är jag FÖRST av en jumbo.
Jag har 400 pers bakom mig...
Då inser jag att min kostymbag är kvar ombord.
Får tränga mig tillbaka och sen har jag 400 pers framför mig.

14. Går ombord bak i en DC-9 i Rom.
Då fäller man upp trappan trots att vi inte kommit in i kabinen.
En kvinna skadas.

hmm, måste vara Ryan Airs hårda landningar, alltid,

Men helt okej pris på resorna så det jämnar ut sig!


En blev nog rädd när dem landade så hårt, för han sket ner sig Ganska skämmigt fullsmockat plan, och han stanade vackert kvar efterråt när planet var tomt,

Fyfan vidrig tråd! Jag ska aldrig mer flyga


Ledig tors-söndag från lumpen, får flyga hem med nått jävla östpack till flygplan. Mitt under resan blir allt tyst. Precis som motorn la av. Höll på att dö.


Varje flygning mår jag piss, svettas och pulsen i 180. Spänner även hela kroppen så jag är helt slut efteråt:'(

Jag minns när jag flög, och var flygrädd. Jobbigt, men flyger man några gånger till så försvinner oftast rädslan.

För de där 3 incidenterna beror ju helt klart på Aeroflot och sannerligen aldrig något som kan inträffa på precis vilket flygbolag som helst. :|



Nu har jag inte suttit på ett Ryanair plan på bra många år men enligt en pilotvän jag känner så har Ryanair faktiskt till stor del väldigt duktiga piloter.

Den här landningen i December i Bristol klarade piloten av galant.
http://www.youtube.com/watch?v=F3bbyRdHTv4

Ryanair:s piloter är lika skickliga som vilket annat bolag som helst.
Den här landingen i videon är inte så svår som den ser ut för en pilot.
Det är betydligt svårare om vinden konstant ändrar riktning.

Skulle flyga hem från Thailand, men när vi var nästan hemma (Norra Tyskland) så sa DJ capitano att vi måste vända om ner till Grekland, för att Island har bestämt sig för att dra igång nå askmoln över hela himlen apperntly. Varför vi fick åka till Grekland var för att resebolaget hade något hotell där eller så, så där fick vi hänga i 3-4 dagar innan dom slussade iväg oss med buss. Det började segt när man fick se hur bussjävlarna såg ut, det var som dom lokala vi har här i min bruksort, alltså väldigt tight och små säten. Blev inte bättre av en 8h pass kontroll i Serbien, vi stanna i Wien och skulle slagga där på ett hotell efter 3,5 dagar i bussjäveln, då fick vi flyga hem. Jag har nog aldrig varit så frustrerad i hela mitt liv.

Kanske inte kan jämföras med andra upplevelser här, men i alla fall så skulle jag mellanlanda i New York och dum som jag var läste jag en bok om Al-Qaida när jag väntade i gaten. På planet hamnar jag bredvid en riktig jävla taliban, Osama skägg och alltihopa. Ser framför mig hur vi krashar i empire state eller nått, sen pickar han mig på axeln och frågar om jag vill ha choklad, hör inte vad han säger och svär nervöst på svenska. Men det slutade med att vi hade ett riktigt kul samtal resterande 5 timmar flygning

San José, Costa Rica - Madrid. Blev akut matförgiftad natten innan flygningen men lyckades på något sätt släpa mig ut till flygplatsen och ta mig ombord. Jag hela vägen vit i facet som mjöl med kallsvetten rinnande utför ryggen och pannan och fick kämpa tillbaka illamåendet för att inte fontänspy. Fick inte i mig något att äta eller dricka och till råga på allt var det uselt väder på sträckan så det var turbulens hela vägen över atlanten och bredvid mig satt en fet kärring som småfes och luktade flott. Funderade allvarligt på att strypa mig själv med slangen till syrgasmasken.