Shysst trad som passar mig!

Har ganska nyligen tagit ett jobb pa Jamaica.
Snart varit h'a'r i 3manader av totalt 2ar.

L'o'sgodis
Choklad, som Marabou eller ex. choklad/kola sas till glass. Allt 'a'r baserat pa sirap h'a'r..'
Ikke korrupt Polis/Milit'a'r
V'a'dret, hade varit sk'o'nt med nagra dagars "kyla"
Friheten, att inte beh'o'va titta sig runt omkring hela tiden..
V'a'nner

Listan kan g'o'ras lang.. dock inget som jag "minst" saknar i 'a'n..

vad menar du med sirap?

Ja som rubriken säger, vad saknar ni från Sverige? och vad får er att vilja stanna borta för evigt?
Vad saknar ni/saknar ni inte från Sverige?

* Den svenska Kränktheten. Orkar inte med folk som blir kränkta av att inte få hjälp med barnvagnen, få hjälp med barnvagnen, inte se mörkhyade i TV, se för många mörkhyade i TV, folk som går i bredd på trottoarer, människor som gräver i smörbyttan, inte få allt precis som just de själva vill ha det exakt när de vill ha det. Det är som om man letar efter saker att bli kränkt över i Sverige.

Notera att det är så här JAG uppfattar saker och ting. Älskar Sverige. Hatar Sverige. Älskar mitt andra land. Hatar det. Det beror väldigt mycket på dagsformen och så vidare. Tänker inte göra avkall på något av mina länder, bara... eh. inte vara i Sverige mer än jag vill. Jag tycker bättre om Sverige ifall jag slipper bo där på heltid.

Jag har varit utomlands långa perioder de senaste två åren och det jag saknat mest när jag varit utomlands har varit släktingarna, maten, klimatet, naturen och (på ställen där man sällan skådar blonda personer) att inte vara exotisk. Det jag saknar nu när jag kommit hem är att inte behöva gå runt med handen för pannan från morgon till kväll. Titta på nyheterna - handen mot pannen. Läs tidningen - handen mot pannan. Höra några pk-hjärntvättade idioters samtal på bussen - handen mot pannan. Gå ut genom dörren - handen mot pannan. Från morgon till kväll utsätts man för all denna - vad ska man kalla det - "mentala förorening", som liksom gör det omöjligt att, ja, ta handen bort från pannan. Man vill liksom inte vara här och bidra, man vill bara bort, till någonstans där ett ensamommande flyktingbarn (som med största sannolikhet ljugit om sin ålder och inte alls är ett barn - vilket vi heller aldrig kommer få veta, eftersom det anses rasistisk att pröva "flyktingbarn" för deras ålder) som brutalt våldtar en tolvårig flicka får ett straff värre än 180 timmar samhällstjänst. Jag minns i Kina, det var någon jävla pakistanier från UK som våldtog en kinesisk tjej, och när han åkte fast försökte han försvara sig med att det hela berodde på kulturskillnader, att det hade uppstått en kulturkrock. I Sverige hade det helt säkert funkat. Som i fallet ovan med mannen som våldtog och misshandlade en tolvårig flicka, han klagade över att han sov dåligt och hade ångest, och det togs i beakting i domstolsbeslutet - hade han klagat över kulturskillnader hade han förmodligen fått ett ännu kortare straff. Åtminstonde hade han haft en chans. Så emedan pakistaniern fick fjorton års fängelse för en avbruten våldtäkt på en vuxen kinesiska fick somaliern 180 timmars samhällstjänst för en fullbordad våldtäkt på en tolvårig tjej, som bland annat innefattade tagandet av en oskuld, misshandel och förstörd egendom i form av sönderslitna kläder. Och emedan pakistaniern - som jag minns det - fick livstids besöksförbud i landet, får somaliern stanna och inte nog med det så får han säkert snart ett PUT eller varför inte medborgarskap, för att inte tala om alla bidrag, högre än många svenska pensionärer och i många fall t.o.m arbetare kommer i närheten av. Allt emedan det i tredje världen finns gott om människor som hade fått ojämförbart bättre framtidsutsikter för bara ett par tiokronor extra par dag och familj.

Jag personligen kommer aldrig att bo i Sverige. Jag hatar landet, dess genomruttna politiker och efterblivet kvackande journalister, och även om jag inte hatar eller ens ogillar naiva snäll-idioter eller lata och mentalt bortdomnade "nä måste vi tänka på sånt ruskit kan vi inte titta på tv istället"-befolkning så ser jag ju vad för effekter det har på samhället att de är i majoritet. Hela landet går allt mer och mer åt helvete, och Svensson sitter och petar sig i naveln och oroar sig över att hamna i onåd hos någon jävla batikhäxa som han ändå innerst inne föraktar. Och som om det inte vore nog har vi alla dessa kränkta jävla gaphalsar som behandlar varje liten motgång som en konspiration från patriarkatet, kolonialisterna, rasisterna eller vad de än lyckats trolla fram för fantasifonster i sina efterblivna huvuden, och det är som om de har någon jävla tävling om vem som kan höras mest. Det är alltså den skiten vi ska lyssna på dagarna i ända, som ska ligga som ett evigt soundtrack i bakgrunden, dagarna i ända, år ut och år in. "Jag är kränkt". "Så svårt kränkt". "Jag tror jag dör". "Kvinna född i Sverige". "Fy fan vad hemskt". "Invandrad till Örebro". "Så jävla kränkt". Nej fy fan. Jag får hälsoproblem av att bo här och skulle jag någon gång se den helige ande stiga ned ifrån himlen framför mig och höra honom säga "Motobike, du ska prövas nu, som på sin tid Job, och jag ska skicka dig hem till Sverige, att leva där resten av ditt liv, bland efterblivet pack och idioter, tills du dör", om det hade hänt, och jag alltså hade vaknat upp i Sverige och på magisk väg hindrats från att lämna landet, då hade jag antingen gått i exil ut i skogen eller tagit livet av mig.

Jag håller med.
Mina åsikter ligger ofta nära det uttjatade begreppet "PK" men jag orkar ändå inte med alla som känner sig så jävla kränkta.

Ett glas Oboj Färsk Barkis Nyponsoppa MarabouÅœs samtliga produkter hushållsost Negerboll Mörkt bröd.

Oboy och Marabou saknade jag också i början. När väl några polare tog med sig det till mig var det mycket sötare än vad jag kunde minnas så det suget försvann ganska omgående. Ostar finns det ju gott om här på Filippinerna. Bara att leta så hittar du säkert någon som är nära hushållsost. Finns bla i Säntis butiker. Likaså mörkt bröd. Negerbollar är inte så svårt att göra själv.

Jag saknar ingenting "med" Sverige som det är nu. Finns inget i dagsläget som skull kunna locka mig tillbaka. Skitnödigheten och förljugenheten samt att nästan alla samtalsämnen är tabubelagda lockar verkligen inte. Klimatet i Sverige är ju heller inte en höjdare ihop med ett skattetryck som får en att knäa. Dagens moderna kommunikationer (internet) gör ju sitt till. Man håller ju lätt kontakt med bekantskapskretsen som är lämnade kvar åt sina öden. Man får ju även den vägen information via nyhetsmedier om det sinnessjuka tillstånd Sverige befinner sig i.

Själv saknar jag mest, eftersom jag är göteborgare, skaldjur och svensk saltvattensfisk. Kalles kaviar får jag lite då och då av polare på besök.

Själv saknar jag mest, eftersom jag är göteborgare, skaldjur och svensk saltvattensfisk. Kalles kaviar får jag lite då och då av polare på besök.