Tar tågresan max sex timmar, är generellt sätt flyget jämte tåget många gånger ett likvärdigt alternativ (förutsatt att priset är detsamma).

Sex timmar kan dock betraktas som smärtgränsen, i alla fall för mig. Smidigheten med tåget kan då avgöra till dess fördel, och tar man i beaktande incheckning, resa till och från flygplatsen, omständigheten med säkerhetskontrollen etc, kan den totala restiden bli likvärdig jämfört med flyget.

Men därefter blir det allt svårare för mig att motivera varför man ska välja ett färdslag från 1800-talet kontra det från 1900-talet. De flesta människor har begränsat med tid och tiden som spenderas fast på ett tåg kan enligt mig mycket hellre läggas på destinationen.

Ibland undrar jag om många entusiaster själv någonsin åkt nattåg? Om man inte pröjsar dyrt för en egen kupé är det allt annat än en behaglig upplevelse. Trångt, skumma människor, hög stöldrisk, bullrigt, skakigt, skitiga toaletter, m.m.

Samma upplevelse har du på flyget (minus stöldrisken), men där behöver du bara genomlida samma upplevelse under en bråkdel av tiden.

De gånger jag färdats med nattåg på kontinenten har jag alltid fått upplevelsen av att de som åker nattågen av olika anledningar förbjudits att flyga... no fly list eller liknande. Och folk som vill ta med sina barn på nattåget? Kidsen kommer sitta fastklistrade vid mobilen 99% av tiden och knappast blicka ut över det fina industrilandskapet längs med järnvägsspåret.

Men kan köpa att nattåget fortfarande kan vara en vits för flygrädda, äventyrstörstande ungdomar med Interrailkort samt terrorister uppsatta på no fly lists.

Tar tågresan max sex timmar, är generellt sätt flyget jämte tåget många gånger ett likvärdigt alternativ (förutsatt att priset är detsamma).

Sex timmar kan dock betraktas som smärtgränsen, i alla fall för mig. Smidigheten med tåget kan då avgöra till dess fördel, och tar man i beaktande incheckning, resa till och från flygplatsen, omständigheten med säkerhetskontrollen etc, kan den totala restiden bli likvärdig jämfört med flyget.

Men därefter blir det allt svårare för mig att motivera varför man ska välja ett färdslag från 1800-talet kontra det från 1900-talet. De flesta människor har begränsat med tid och tiden som spenderas fast på ett tåg kan enligt mig mycket hellre läggas på destinationen.

Ibland undrar jag om många entusiaster själv någonsin åkt nattåg? Om man inte pröjsar dyrt för en egen kupé är det allt annat än en behaglig upplevelse. Trångt, skumma människor, hög stöldrisk, bullrigt, skakigt, skitiga toaletter, m.m.

Samma upplevelse har du på flyget (minus stöldrisken), men där behöver du bara genomlida samma upplevelse under en bråkdel av tiden.

De gånger jag färdats med nattåg på kontinenten har jag alltid fått upplevelsen av att de som åker nattågen av olika anledningar förbjudits att flyga... no fly list eller liknande. Och folk som vill ta med sina barn på nattåget? Kidsen kommer sitta fastklistrade vid mobilen 99% av tiden och knappast blicka ut över det fina industrilandskapet längs med järnvägsspåret.

Men kan köpa att nattåget fortfarande kan vara en vits för flygrädda, äventyrstörstande ungdomar med Interrailkort samt terrorister uppsatta på no fly lists.

Det är lite ohygieniskt att åka tåg längre sträckor, det brukar bara finnas handfat, ingen dusch. Då är båt/färja bättre i det avseendet.

Hitler tyckte att resor med tåg fjärmade en från landskapet, medan att färdas med bil gjorde att man kom mycket närmare landskapet.

Det skulle nog vara trevligt att åka nån lagom sträcka genom alperna dock och titta på landskapet från tågfönstret, det finns ju t o m panorama-tågvagnar så man kan se extra bra.

Åker man SJ natttåg, sleeper, så är det dusch i 1a klass kupeerna och gemensam dusch i korridoren i 2 klass. Fördelen med nattåg är ju att man får sova ordentligt tills ankomsten med flyg så blir ofta hela natten rubbad.