Det ska vara rätt utfört. Res på vår, höst eller vinter. Bo på all inclusive. Kids concept om du reser med barn. Då får jag ljusterapi, god mat, avslappning och se glädjen hos barnen.

Att resa som en rockstjärna är nog de enda flygresor jag skulle kunna stå ut med.
Kliva ur sängen från ett femstjärnigt hotell ner på gatan i en limo - direkt ut på flygfältet framför trappan till ett privatjet med egen säng - sen rakt in i nästa limo och upp i sängen på nästa lyxhotell . . . och pingla på roomservice. Kan funka nån gång ibland

Personligen älskar jag att resa. Älskar äventyr och nya intryck. Har flera år av backpackerresande i bagaget så är väldigt van. Att åka en vecka ner till Rhodos kanske inte skulle vara min grej och skulle då kanske känna som TS. Men samtidigt gillar jag att vara i rörelse.

Om resa är ens hobby?

Man har ju mindre incitament att resa numera, när hela världen bara är ett knapptryck bort (med internet). Förr kunde det ju finnas en poäng i att åka till London för att köpa kläder eller prylar som inte fanns i Sverige. Nu kan man ju beställa hem vad som helst varifrån som helst.

Och när man åker utomlands så är det samma kedjor som hemma; Lidl, Starbucks, McDonald's, H&M, osv. Samma chokladkakor, samma tandkräm, allt samma i mataffärerna.

För att inte tala om att äventyret med att resa har decimerats. Med bankkort/kreditkort, internetuppkoppling i mobilen så att man alltid kan ringa/ta reda på var man är (inget behov av att vara streetsmart eller ha karta eller komma ihåg instruktioner), inget behov av att växla valuta, det är inte nödvändigt ens att prata med folk på ett främmande språk eftersom det mesta kan lösas online... klart det inte blir mycket att skriva hem om när allt utomlands är mer eller mindre som hemma.

Jag älskar att resa och uppleva nya ställen. Eller rättare sagt, jag älskar när man är framme. Flygresor är bara jobbigt.
Att hålla på och flyga för att bo på någon resort i en vecka hade jag aldrig gjort, det förstår jag inte alls. Att dessutom göra det j juli, typ den enda månaden med bra väder i Sverige, är ju bara galenskap.

Resa är de bästa som finns. Fattar inte vad de är att klaga på. Man slänger in bagaget, äter nåt gott och åker på en spännande flygresa. Väl framme så är de mycket avkoppling och god mat, miljöombyte och massa sevärdheter. Vad ska man se i Sverige? Platt mark och svarta bajssjöar? Juli och 15 grader. Svensk sommar är de bästa timmarna på året. "vi har alla årstider", tjenis, vinter två gånger per år. Det är bara i Sverige man hånar andra för att komma från en icke skidåkande nation, för jag är såååå jävla avis på att ni har snö och mörker typ 9 månader per år. Gud vad avis jag blir.

Bästa känslan är när man säger till grannarna att man ska resa och blir kallad för kapitalist. Då kan man resa från detta konformistiska grupprunkarsamhället med gott samvete och de är värt allt det lilla besväret.

Du verkar ju bara åka till västerländska länder din jävla tråkiga nolla 🤣

Jo, det ligger nåt i det… men du vet, jag har fem barn i åldern 10 månaders bebis till 17 år. Det är inte så lätt att dra iväg utanför den mer civiliserade civilisationen.

Jag håller med dig, flygresan och allt runt den gör att själva resan inte är värd det, ångest långt före resan, i princip från när biljetten bokas tills jag landar på destinationen, sen ny ångest dagen innan man ska hem tills man landat hemma. Hade gärna velat åka till usa men flygresan gör att jag nog aldrig kommer dit. Flög mycket fram till jag var 27, efter det har jag undvikit det så mycket det går, drygt 40 idag

Då jag tog all övertid i kompledighet brukade jag vara utomlands 2 månader per år innan pandemin. Mycket backpacking men även väldigt påkostade resor för vissa resmål. Bodde nära Arlanda och det gjorde det väldigt smidigt. Under pandemin flyttade jag hem till Norrland och har nu vant mig vid att resa mindre. Det är ett större projekt att på ett smidigt sätt ta sig till och från Arlanda till att börja med. Jag är numera utomlands en dryg månad per år. Är 30 år och märker en skillnad mot tidigare då jag numera upplever det mer ansträngande att handskas med sitt bagage på ett smidigt sätt, har nästan blivit för bekväm för vandrarhem. Var inget problem att sitta på en nattbuss i 17 timmar när man var yngre men jag har märkt ett annat behov av bekvämlighet på senare år. Har inte rest mig trött men har redan hunnit med det mesta jag verkligen velat se och har inte samma extrema behov av att resa längre och trivs bättre med att bara vara hemma.

Gillar man som jag en viss typ av natur och inte har något intresse av fiske, båtar, skoter och liknande så är Sverige egentligen fel land att bo i. Jag blir tvungen att resa långt för att ta mig till platser där jag känner sinnesfrid. Önskar att jag hade preferenser och intressen mer i linje med den geografiska plats jag bor på, men det är svårt att göra något åt. Jag går på en del hockey och gillar längdskidor och vinterpromenader, men annars är Sverige fel land för mig. Det finns bara ett fåtal platser i Sverige där jag trivs, övriga ställen gör mig deprimerad. Jag har pga jobb och väldigt utspridd släkt rest mycket inrikes, så jag har gett det en chans.

Vill man följa en viss typ av sport, se vissa typer av historiska sevärdheter och arkitektur samt äta vissa typer av mat så måste man lämna Sverige. Av denna anledning är det värt mödan att resa.



Jag gillar inte heller svensk natur speciellt mycket, vill ha klarblått vatten och dramatiska berg i kombination med civilisation. Svenska fjällvärlden är hemsk, allt är öde. Det finns förvisso klart vatten men bergen är inte tillräckligt höga. I alperna finns det gamla medeltida mysiga byar insprängda mellan fantastisk natur, du hittar en hytta/fjällstation som är öppen på 2-3000m höjd och du slipper mygg. Vad finns i svenska fjällen? en deprimerande handlare med uselt utbud. Reser sällan inom Sverige annat än för att träffa släkt och vänner då detta land inte har så mycket att erbjuda. Gjorde ett undantag under pandemin och testade Abisko. Blev lätt deprimerad och var otroligt skönt att komma hem. Jag som gillar vintersport lockas knappt av Östersund då det är en hemsk stad och Åre är varken fint eller trevligt. Stockholms skärgård är inte min smak och jag tillstår att västkusten är överlägset mycket finare. Föredrar man typ Sandhamn över Lysekil är det något som inte står rätt till. Problemet är bara att det tar lika lång tid för mig att flyga vart som helst i världen, så då väljer jag inte västkusten heller. Blir oavsett vad billigare att hänga i Montenegro än på västkusten.

Jag gillar ändå inte sommaren/ljus/värme. Jag brukar få en sommardepression, all rolig sport är slut och värme, ljus, getingar, mygg och annat helvete stör tillvaron. Problemet är att jag inte är något större fan av sommaren nere i Europa heller. Har kört några långresor när jag var yngre och tycker på något sätt att 35-40gradig värme inte är jobbare än när det är 26-28 i Sverige. Det jobbiga är allt folk.

Jag föredrar att vara hemma och jobba på sommaren och härda ut. Höst/vår är utmärkta tider att resa. Den här sköna vår/höstvärmen i södra Europa är riktigt trevlig och man kan gå på fotboll i världsklass, vilket inte går i Sverige. Jag gillar vintern mest och reser jag under vintern väljer jag oftast alperna.

Jag trivs ändå med klimatet i Sverige i stort då jag inte gillar sommaren. Men den här mer behagliga värmen hade varit trevlig under höst/vår. Alperna bjuder också på betydligt fler perfekta vinterdagar med strålande sol och -3 grader och att det faktiskt är ljust till 17, vilket man ändå vill ha om man ska åka skidor.

Nu har jag ingen familj så när jag reser så reser jag själv, men jag fattar ärligt talat inte vad folk tycker är så jävla jobbigt?

Du reser själv, har flygbiljetter och boardingcard på telefonen och har endast med dig handbagage = Du slipper hela incheckningsprocessen.

De senaste 10 gångerna jag har rest (inom Europa) så har det tagit max 5 minuter att ta sig i genom säkerhetskontrollen och jag personligen har alltid en 1L påse färdigpackad med all vätska jag ska ta med mig) dvs från och med att det du kommer till flygplatsen så tar det max 15 min innan du är från taxin och genom säkerhetskontrollen.

Sen letar du upp din gate och sätter dig och väntar, gratis Wifi på flygplatsen och en flaska vatten du kan fylla på i deras färdiga stationer där man kan fylla på vatten, ta en öl om man så vill.

Väl på flyget, på med hörlurarna för att stänga ute allt ljud på flygplanet, sätt igång en playlist med podcast och blunda, man är framme på nolltid.

Så, vad fan är det som är så jävla jobbigt med att flyga?
Jävla mesar är vad ni är, förbered er så är det inte så jävla jobbigt.

Det enda jag egentligen kan hålla med om är känslan när man kommer hem igen "jahapp, fan gör man nu då" vilket suger.