Ursprungligen postat av Outdoorson
Det finns olika faktorer som påverkar vad jag tycker om en stad. Ibland beror det dock på mitt ressällskap, speciellt om vi vill se/göra lite olika saker. Så jag reser gärna ensam. Men andra människor brukar inte påverka huruvida jag tycker en stad är tråkig eller inte (vilket denna tråd handlar om). Oavsett om jag möter lokalbefolkningen eller andra turister.
Det finns även andra saker som påverkar vad jag tycker om en stad. Paris, Rom och Vatikanstaten har tex vissa problem med köer och trängsel. Speciellt om man reser under högsäsong. Nu behöver man ju inte besöka Louvren, Colosseum etc. Och man kanske nöjer sig med att se Eiffeltornet från utsidan, så att säga. Osv. Eller så är man villig att betala för att slippa undan de värsta köerna etc. Men då kan det ändå vara problem med trängsel väl inne. Om man nu tycker det är värt de extra pengarna. Om jag tycker att dessa städer är tråkiga bara för det? Nej. Särskilt Paris kanske är överskattat. Men det är ju fint på sina ställen, och det fanns sevärdheter, mat etc som jag gillade. Jag förstod nog aldrig hypen, eller varför folk klassar det som en väldigt romantisk stad. Det är väl inte en av de tråkigaste huvudstäderna som jag har besökt i Europa dock, riktigt så illa är det inte. Men det är heller ingen favorit, eller en stad som jag gärna besöker igen.
Så för att en stad/huvudstad ska betraktas som just tråkig, så är det sevärdheter etc som påverkar. Om det finns mängder med museum, kanske något slott, någon känd kyrka/katedral/kloster (eller liknande), och annat att se/göra, men mycket var inte riktigt min grej, då kan jag bli riktigt uttråkad. Jag kan till och med besöka sådant som jag inte är jätteintresserad av. Speciellt om det är fri entré eller billigt inträde. Ibland blir jag positivt överraskad och gillar det faktiskt. Men för det mesta inte. Har även blandade åsikter om sådant jag verkligen ville besöka. Vissa saker var bra eller bättre än förväntat. Annat var bara sisådär eller ren besvikelse.
Bra poäng där, speciellt med resesällskap. Jag har faktiskt startat en hel tråd här på Flashback om det ämnet.
Bästa reseminnena finns med min tjej.
Sämsta reseminnet är med en kompis som jag under resan insåg är fullblodsalkis.
Det här påverkar hur man upplever staden om den suger eller är i världsklass.
De där officiella och populära turistmålen har jag faktiskt gett upp. Jag är inte intresserad av att se pyramiderna i Egypten, lutande tornet i Pisa eller Santorini, just för att jag läst på om destinationen och hur sjukt överbesökta dessa ställen är med köer, trängsel, försäljare och ficktjuvar.
Här börjar jag istället att titta åt de lite mer udda och otippade destinationerna där jag kan uppleva den speciella miljön. Kriget i Ukraina har ställt till det, för Ukraina hade massor av fina pärlor med unika miljöer och sköna människor.
Sedan tror jag också att man måste sätta sig ner och fundera på vem man är och vad man faktiskt är intresserad av.
Ta London som exempel. En gigantisk stad där du garanterat hittar det just du gillar. Är du intresserad av rockmusik, gör en rejäl research och London är rena guldgruvan. Du kan till och kanske få träffa rockmusiker och besöka inspelningsstudio om du sköter dina kort rätt.
Helt klart en starkare upplevelse än att gå rakt på Big Ben, Tower Bridge träna sig med andra utanför Madame Tussauds museum och andra ställen som inte har ett skit med ditt intresse att göra.
Det senare scenariot riskerar att måla ut London som en tråkig och dryg skitstad bara för att man inte sökt upp det man egentligen vill se.