Ja det är sannerligen ett fascinerande folk och land.
Så fullt av motsatser. Å ena sidan så tekniskt framstående och så traditionellt.

"Japanese culture also emphasizes uniformity, the importance of the group over the individual. “You must hit the nail that stands out” is a Japanese maxim, and for those who can’t, or won’t, fit into society, adhere to its strict cultural norms and near-religious devotion to work, to vanish is to find freedom of a sort."

Skam verkar vara en stor del av kulturen:

"Since the mid-1990s, it’s estimated that at least 100,000 Japanese men and women vanish annually. They are the architects of their own disappearances, banishing themselves over indignities large and small: divorce, debt, job loss, failing an exam. Whatever shame motivates a Japanese citizen to vanish, it’s no less painful than the boomerang effect on their families — who, in turn, are so shamed by having a missing relative that they usually won’t report it to the police."

Och en helt annan syn på självmord:

"In many ways, Japan is a culture of loss. According to a 2014 report by the World Health Organization, Japan’s suicide rate is 60 percent higher than the global average. There are between 60 and 90 suicides per day. In Japanese culture suicide is considered the most dignified way to erase the shame one has visited upon their family"

Undrar också över det här.

Fick mig att tänka på den här videon om dryckeskulturen i Kina där ungefär samma "supa med chefen"-fenomen verkar existera och där det handlar om att visa hur mycket alkohol man kan hantera framför chefen och arbetskamrater helt enkelt: https://www.youtube.com/watch?v=mxgtISWvsbQ

Kanske är det likadant i Japan? TS eller någon annan får gärna bekräfta eller dementera

Nej då, det du pratar om är ett fenomen som syns hos väldigt fattiga människor som kommer ifrån turistparadis. Japanerna är tvärtom: de är mycket troligare att ge bort något än att roffa åt sig. När man träffar någon för första gången har man ofta med sig en mindre gåva och när man går på middagsbjudning hem till någon och man är 10-15 pers så får alla med sig en gåva på väg ut.

Såg inte din edit förrän nu. Jo, porren ger avtryck i samhället. Man går t.ex. in på en affär och kan köpa trosor som luktar fitta och bilder är på väldigt unga tjejer. Jag har själv utvecklat pedofilitendenser i landet (säger inte att japanska män ofta är det utan deras tjejer ser så jävla unga ut så att man börjar dras till barn efter ett tag). Häromveckan åkte jag, två chefer och fem av mina kollegor ut och skulle besöka bordell. Kommer då in och en av flickorna säger att hon är 13 och hennes vänner säger att de är 14 respektive 16. Föga förvånande så haffar cheferna åt sig tretton- och fjortonåringen. Inom japansk porr är det vanligt att många män har sex med en eller två tjejer, men även utanför arbetstid gäller en strikt hierarki som har lett till att man har sex med samma prostituerade, men de går först och sedan slafsar man runt därnere bland deras sperma. Denna förnedring som japanska kontorsknegare utsätts för är en stor del av deras självmordsepidemi.

En annan sak som är vanligt förekommande är just barn(mjuk)porr i form av små flickor som förvisso inte gör naket men de fotograferas lättklädda och dessa bilder säljs i separata sektioner i butikernas porravdelning. I Japan har en fras utvecklats som går Moshi sore ga gyūnyū o utte irunara, soreha poruno o uru och betyder, ungefär, "om det säljer mjölk så säljer det porr". Detta refererar till det faktum att i stort sett varenda livsmedelsbutik har en porravdelning någonstans där bak.

kanske en dum fråga men är det inte olagligt? Ser polisen mellan fingrarna på pedo-bordellerna? Låter väldigt... ja jag vet inte vad. Creepy?

Det är den mörka sidan få har sett. Har man haft att göra med Yakuzan så förstår man precis hur Japans undre värld fungerar.

Jaja nu ska du inte enbart smutskasta män. Det är vanligt bland japanska/kinesiska tjejer att hyra pojkvänner också. Som singelkvinna kan det vara jobbigt att gå på släktträffar och liknande eftersom man ses som udda om man är typ över 25 år och inte har någon partner än...

http://www.aljazeera.com/indepth/features/2016/05/time-fake-boyfriend-ch...

http://kotaku.com/renting-boyfriends-in-japan-can-get-expensive-1707399274

Mycket bra text. Det märks att du vet vad du pratar om. Jag håller med om mycket, inte allt. En del saker beror på din personlighet hur man uppfattar saker också. Det där med att känna sig utstirrad. Jag har bott flera år i bland annat Tokyo , Seoul och Peking och aldrig har jag känt mig utstirrad på ett negativt sätt. Just den grejen vet jag att västerlänningar känner mycket olika om.

Om man vill arbeta fritt och uppnå saker på kort sikt så kommer man aldrig gilla arbetsklimatet. Man måste vara extremt tålmodig för att orka med att jobba i Japan med japansk chef. Då passar det mitt lynne mycket bättre att arbeta med kineser som inte har något emot snabba puckar.

Men om man är nykterist, hur gör man då? Ska man ljuga att man har någon åkomma att man inte får dricka?

Det är ingen som kan tvinga dig dricka, det vore högst olagligt. Men du blir definitivt utstött och känd som skummisen som inte tar en öl med gänget efter jobbet. Bäst är att inte ljuga om en åkomma då de kräver bevis på allt. Om du bestämmer träff med en japan en tisdag kl 09:00 och måste in till akuten natten till tisdag vilket leder till att du missar träffen så bör du ha med dig dina papper från akuten för att visa att du verkligen var där och inte ljög för att du hade annat planerat. En överenskommelse betyder mycket, mycket mer i Japan än hemma i Sverige. Det är inte ovanligt att man, när man träffas i grupper om 4-5 personer, har en inledningsfas kallad Teishutsu jikan (löst översatt: underkastelsestunden) då man tar fram sina dokument som bevisar att man varit hos tandläkaren, läkaren, akuten etc. när man missat en träff med någon.

Helvete vad själviskt, bättre lycka nästa gång.
Förresten är 12år lagligt där?

Jo anime kulturen sätter sina spår haha

Tack för många svar.

Nu såhär i efterhand så känner jag att jag inte behövde ha stycket om "dejta söta japanskor" i huvudinlägget, det kanske var lite opassande. Jag ber om ursäkt om ni tyckte det. Men det kanske iallafall kan vara något att att ha i bakhuvudet när man är i Japan och börjar vilja umgås med Japanska kvinnor. Jag har som sagt sett så många kraschade förhållanden i Japan pga av precis detta. Man kan helt enkelt inte prata med dem efter ett tag. Kom ihåg att detta är otroligt generaliserande men ni kommer förstå precis vad jag menar om ni själva senare försöker dejta runt i Japan.

Men varför är det såhär? Varför uppfattar många västerlänningar Japaner som "tomma"? Låt mig gå så djupt man kan...
Allt detta ligger djupt rotat i den Japanska kulturen. I Japan så finns det på själslig nivå ett tänk som säger att man inte får sticka ut. Det finns till och med ett uttryck som alla Japaner känner till som lyder "Sticker en spik ut, så slås den in" = sticker du ut så kommer kollektivet trycka ner tills du inte gör det längre. Detta tänk växer alla Japaner upp med. I skolan så har alla på sig samma kläder och du får i grund och botten inte göra något som skiljer dig från andra studenter, för då åker du på smäll direkt. Inte ens när du är 17 på högstadiet så får du färga håret brunt, iallafall inte på ordentliga skolor. Även om vissa kanske tycker att detta är bra då det minskar mobbningen och allt det där, så bidrar det iallafall till att alla Japaner växer upp med ett djupt rotat tänk att man inte får vara annorlunda.

Detta leder till att en majoritet av alla Japaner inte vågar göra något speciellt eller exotiskt med sina liv efter skolan, för gör man det så kan folk titta snett. Många vågar inte ens tillåta sig själva att ha utåtstickande åsikter om saker och ting. Du FÅR inte göra något som skiljer dig från de andra, och gör du det så kommer du bli systematiskt nertryckt och utfryst tills du återgår till "normal-nivån" och blir tyst. Om ni trodde att vi har något liknande i Sverige så har ni inte sett Japan, de spelar i en helt annan liga. Det är ett otroligt tryck på Japanerna och det är få utlänningar som förstår detta, även om de bor i Japan under en längre tid.

Detta är anledningen till att Japaner är extremt tillbakadragna och tystlåtna, och varför man väldigt sällan träffar på starka karaktärer med starka personligheter i Japan. Nu kommer vi in på varför jag nämnde att Japanskor saknar karaktär och det är detsamma med männen, även om de mer är drivna av specifika hobbies som telefon-spel, flickidoler och anime som nästan är det enda de pratar om när de umgås med varandra. Jag vet hur äckligt generaliserande detta är, det finns såklart starka karaktärer i Japan också precis som det finns tunna karaktärer i Sverige, men tro mig - tänket att inte få göra eller säga något som normerna inte tillåter genomsyrar hela den Japanska befolkningen. Jag tror de flesta som bott i Japan under en längre tid kan hålla med om att den vanliga Japanen är otroligt tråkig och saknar karaktär.

Dock ligger det en stark karaktär i Japanen också precis som det gör hos oss västerlänningar, men den kommer bara till liv när de får supa och glömmer bort alla samhällsregler. Några av de galnaste och rentav sjukaste människorna jag någonsin träffat i mitt liv är fulla Japaner, och nu pratar vi inte på ett negativt vis, många släpper verkligen loss som barn på julafton x 100, mycket mer än Svenskar. Det är inte ovanligt att extremt tystlåtna och "tråkiga" Japaner ställer sig på bordet efter de fått i sig ett par biror, och drar av sig sin skjorta för att sjunga karaoke på något av de mest passionerade visen man kan.

Det är inte förvånande att Japan kanske är ett av världens mest alkoholiserade länder. Det är standard att supa varje jävla dag, även föräldrar gör detta inför sina barn på kvällarna. Jag har inte siffror på det men jag skulle inte förvånas eller tveka om någon sa till mig att en majoritet av den Japanska befolkningen dricker 365 dagar om året.

Att inte få sticka ut är egentligen en god tanke men i det moderna Japan så har det fåt motsatt effekt. Japanerna jobbar ofta under pissförhållande men vågar inte göra något åt det, de bara sväljer all skit cheferna slänger på dem. "Inte fått en lönehöjning på tio år? Försök säg det till chefen?" - du kommer bli RÖKT. Du får som sagt inte sticka ut eller säga din åsikt, iallafall inte något som kan få andra att reagera på ett negativt sätt. Japanerna kniper näven i byxfickan och istället för att ryta till och argumentera för sig själv.... så väljer många att hoppa framför tåget. Nu kanske ni förstår vilken skillnad det är på Sverige och Japan - Japaner kan enkelt överväga att döda sig själva bara de slipper sticka ut eller säga en åsikt som andra kanske inte kommer att gilla. Det är på den här nivån "sticker en spik ut, så slås den in"-tänket är rotat i deras själar.

Och detta är precis varför några av de sjukaste och mest skumma sakerna på denna planet kommer från Japan (någon här frågade om detta tidigare i tråden). Lolitas? Konstiga fetisher? Galna tvprogram? Extremt blodiga slaktfilmer, spel och mangaserier? Allt detta i grund och botten kommer från grupper av Japaner som släppt allt och valt att ge fingret till det konservativa Japanska tänket, och vill på ett sätt attackera sitt eget samhälle med shockvärde. Detta är anledningen till att ni ser så mycket konstigt från Japan, och tanken var aldrig att det skulle komma utanför Japan, för Japaner skäms som fan över det. Konstigheten är inte bara för att de är "konstiga", de behöver så shockerande saker som möjligt och slår sina skallar ihop för att komma upp med det absolut flippade de kan, för att göra "narr" av sitt samhälle så mycket som möjligt. Att liksom jämna ut den extrema striktheten med sinnessjukt fjanteri. Nu säger jag inte att Japaner inte är konstiga som de flesta säkert tror, men hade Japan haft ett bättre klimat så hade det nog sett helt annorlunda ut. Kommer man ut från sönderstressade storstäderna där allt konstigt produceras så inser man att Japaner är precis lika vanliga som Svenskar, och de äcklas lika mycket av de konstiga sakerna som vi gör.

Detta var lite om hur Japanerna fungerar och såklart så är allt otroligt generaliserande, liksom hur kan jag döma en hel nation? Och nu vet jag att det finns hur många Japaner som helst som inte följer detta flöde, speciellt sådana som gillar väst eller har valt att gå bananas i Japan, men jag pratar om den vanliga kostymklädde Japanen, de som är packade som sardiner i tågen varje morgon. Inte ens om du är kvinna och någon taffsar på dig så vågar du säga något, för att du inte vill sticka ut.

Japan är som sagt ett av världens bästa länder att besöka under en kort tid, eller för att studera Japanska på en språkskola under 1-2 år och bara festa runt. Men när det kommer till att samleva med Japaner och kanske till och med jobba i Japan så kan det bli lite förvirrande efter ett tag. "Fest-Japan" och det "riktiga Japan" är två helt olika länder.

Japanerna själva vet såklart om allt detta jag berör i detta inlägg, och hatar det innerst inne.