Jag har nog klarat mig från tågkraschen.
Livet börjar styras upp och bli mer svenssonliv, men ändå inte.

Ett par dagar före jul kom Carins dotter ner från Frankrike. Jag har pratat med henne några gånger men vi har aldrig träffats så det var lite kul. En klok och oerhört vacker 22-åring som läser på högskolan. Hon blir nog släktens stolthet.

Efter att vi kommit hem från en vecka på Sao Nicolau har vi mest slappat och planerat för julen. Sao nicolau var bra. En härlig ö, mycket lugnare än Sao Vicente och det var skönt att bryta lite vanor. Carin är fortfarande ren men just nu verkar hon vara lite irriterad och stressad. Kanske det börjar krypa lite i skinnet på henne men hon tar det bra. Dricker inte så mycket heller så det ser ljust ut.

Julen firades hemma hos Titti, Carins mamma. Vi åkte dit tillsammans med en kompis från England. Jag tog med ett par kilo Kålpudding. De gillar det här. Vi åkte hemifrån runt 21-tiden. Normalt i Sverige så är man väl framme runt 13, käkar, glor på Kalle anka och sedan öppnar julklappar och åker hem.
Vi åt vid 23-tiden. Ingen kalle, inga julklappar men musik och glada samtal. Ca 10 personer som alla pratade i munnen på varandra på snabb creole. Jag satt tyst och såg glad ut så släkten accepterade mig. 🤣

Det är många seglare som lämnar nu, ett par veckors segling över Atlanten till Amerika. En svensk båt med ett par unga grabbar åker idag, juldagen.
Som seglare möter man människor som kommer och går. Det är många farväl. Dagen innan julafton åkte en kanadensare härifrån, han har varit här sedan jag kom hit och har en lokal flickvän som följer med honom till Kanada. Lite sorgset att tappa ett par vänner. Det har varit många fester på hans båt. Nu verkar det bara vara jag och Alex kvar här som är stationära seglare.

Jag och Carin pratar om att segla till fastlandet efter carnevalen som är i februari. Fan vet hur det går med det men det vore kul. Guinea bissao, Senegal och Gambia är tanken. Från östra CV är det ca 3 dygn att segla och det känns tråkigt men vad fan, är jag seglare så skall jag segla. Jag har fått lite mer ordning på båten och har beställt ett nytt batteri och en ny kyl så det fungerar. De batterier jag har nu är i princip döda. Jag har ingen ström när solen inte lyser. Båten börjar förvandlas från husvagn till båt igen och det känns skönt att livet går tillbaka från dekadens till lite aktivitet.

Torrt snus.
Luktsnus.
Som mjöl eller kokain. Man tar en sniff. Det ger knappast någon nikotin och luktar gott men det är snart slut.
Kör på halva nikotinplåster varannan dag nu, det funkar bra.

Min kompis som också slutat röka, utan plåster eller snus, köper ett par lösa cigg om dagen. I går på julafton ondgjorde han sig över att ingen rökte när vi var hemma hos Carins familj. Han fick inte tag i någon tobak.
Inget luktsnus ville han ha heller...

Haha jag har försökt sluta snusa några gånger och det går utmärkt. Lite skakig några dagar och humöret är ju sådär. Hade nog varit smartare att ta nikotinplåster istället. I Tyskland är det svårare att hitta snus än droger. Men fram till 1 januari att beställa på nätet. Tyvärr är det då syntetiskt snus. Vilket märke av luktsnus hittade du? Vanligt i Danmark och det finns i Tyskland med men hittar du det i Kap Verde via turister då kankse? Kanske man kan tillverka sitt eget?

Luktsnuset låg inslaget i lite aluminiumfolie, troligen hemmagjort. Kag antar att det barar att torka tobaken och mala den. Det odlas lite tobak här och en jag känner gör cigarrer.
Jag försökte stoppa upp lite bladbitar under läppen en gång men det kändes bara konstigt.
Kommer nog sluta med plåster nu så vi får se hur humöret blir. Förra gången torskade jag på att röka fel joint, det var tobak i och jag hade varit helt nikotinfri i ett par veckor. Fan vad jobbigt det blev, total återställning i processen med att sluta.

Det var ett tag sen vi hörde något ifrån dig, är allt bra?

Är båten i topptrim med nya batterier och nytt kylskåp nu?

//B

Jag väntar på batteriet och försöker få hit någon som kan laga kylen.

Jul och nyår har varit helt ok.
Jul hemma hos Carins mamma med familj. Nyår på stan. Det var livemusik på gatan med kända artister. Den 30e skulle det börja kl 22 o h sluta vid 24, det började kl 01 och slutade runt 05. Kap Verde... 🤣

På nyårsafton började Carin bli irriterad. Hon har varit lättretlig senaste tiden och jag tror det är abstinens. Hon ville äta och jag var trött så jag körde henne i land så hon kunde köpa en pizza. Det brukar ta någon timme så hon ville sitta själv med en drink.

Tre timmar senare var hon klar.

Hon hade köpt pizzan men träffade kompisar och bjöd dem på drinkar med mina pengar, ljög om att hon väntade på pizzan o s v... Jag blir bara trött på sådant beteende. Det hade ju räckt med att hon berättade att hon ville ta en drink med kompisarna...
Nu har hon förmodligen tagit sig ett återfall igen, hon har nämligen ingen telefon igen.

Det är ett par andra svenska båtar här o h jag har varit ute på galej med besättningarna och visat dem staden. Fredag och lördag var vi på barer med livemusik.
En av de lokala glädjeflickorna här var på mig och ville att jag skulle ta med henne. Hon tjatade och var påstridig Och efter någon timme när hon fattat att jag inte var intresserad så frågade hon var Carin var. 🤣 Hon kände igen mig men skulle ändå försöka få med mig.

Det har varit ganska lugnt och trevligt i helgerna men jag börjar tröttna lite på Mindelo. Jag och Carin är inte ihop längre, Lilica och jag är osams. Zeke, gangstern, har flippat ur och jag klarar inte av honom längre. Seglare kommer och går... Jag börjar känna mig ensam.

Funderar på att flytta. Kanske till en annan ö, kanske till Guinnea Bissau, kanske Sydamerika eller stilla havet. Jag stillar mig lite och ser hur det går.

Lite från nyår här i Mindelo

https://imgur.com/gallery/1idg7Zd
https://imgur.com/gallery/imRzRz4
https://imgur.com/gallery/KATlU9K

Dansen i den andra länken är Capoeira, en dans från Brasilien. Folket förbjöds att träna sig i kampsport och vapen av myndigheterna. Deras svar var att dansa, men att träna kampsport samtidigt. De dolde sin träning med musik.

Capoeira härstammar från 1700-talet och har tidvis förbjudits. Såhär ser det ut när barn dansar. Riktigt häftigt.

De den första är 30e december på Storgatan, den 3e är Carin med en kompis och lite nyårsraketer.

Gött nött på er allihop.

Så det är Carin. Ser ju inte helt nerknarkad ut.

Nej, med tanke på hennes liv ser hon väldigt bra ut.

Låg och tog en eftermiddagslur idag. Jag har ingen alkohol på båten så det blir lite terapi att åka hem och lyssna på en podd eller se en film.
Plötsligt hör jag Carin i båten, då har hon hittat lift och tar sig ut, innan jag ens har vaknat ordentligt ligger hon i min säng.
Jag accepterar inte sådant alls, man kan inte bara tränga sig in hem till folk. När jag bad henne gå så började hon skrika emot.
Hon tycker att hon har rätt att bara ta sig in hemma hos mig. Det är en del av de kulturkrockar jag märkt av här, vi svenskar har större respekt för hemmet hos andra, det vanliga är ju att vi ringer innan vi dyker upp. Att knacka innan man går in är ju självklart.

Jag blev förbannad och ville köra tillbaka henne till land. Hon började protestera och sprang runt i båten.

Mycket riktigt när jag kom tillbaka hem efter att ha kört henne till land så var mitt mdma borta.
Inte mycket men det är knöligt att få tag i.
Jag blir så trött. Hon är ett hopplöst fall.

Här verkar det som att man är skyldig att dela allt man har med alla. Man förväntas att dela med sig och folk blir t o m förbannade ibland om man inte har några mynt. Ju närmre man är, desto mer skall man dela. Det är nog därför Carin har den inställningen.

I fattiga länder delar man med sig mer än i rika länder, men är Sverige och vi svenskar snålare än andra? Hur är det i övriga världen?

Tyvärr har hon nog gömt det igen. Så nu får du en omgång drama igen. Hoppas inget mer försvann. Men det är ju jobbigt om hon gömt det på båten någonstans.

Har varit ihop med en tjej från Baltikum. Mindre kulturkrock men ändå rätt stor skillnad mot Sverige. De delar verkligen allt inom familjen/släkten. Tex köper man en snygg tröja/jacka som hon vill ha så är det inte omöjligt att hennes morsa eller moster har den sedan. Otroligt fin och omtänksam kvinna men inte så viktigt eller noga med vems som är vems. Och har man mer skall man verkligen dela med sig. Hade alla dagar i veckan valt en tjej från Baltikum före Sverige vilket som.

Jag hittade knarket, det var nog jag som lagt undan det från mitt vanliga ställe för att gömma från henne, det funkade ju. 🤣

Ja, man förväntas dela med sig.
Sitter och tar en drink nu på ett ställe. Det kommer in en gatflicka jag aldrig sett förut och vill ha busspengar. Jag har inga mynt och berättar det för henne. Svaret blir "Men bara 100 escudos". Hon tror inte på mig när jag säger att jag inget har. "Hur skall du betala här då?"
Jag får ju växel tillbaka på en större sedel och jag har kort. Då skall jag plötsligt bjuda på en öl i stället och hon blir sur för att jag inte bjuder på en öl.

En snubbe häromdagen började svära åt mig för att jag inte bjöd honom på ett glas grogue. Jag får cat-calls på gatan, "Oi, patron! Captain!" Jag brukar låtsas som jag inte hör.

Kanske är det på liknande sätt som tjejer känner sig när män visslar åt dem och blir förbannade när de inte får respons.

Känner mig bara sur nu, sur på allt och trött på Mindelo.
Jag har ju svårt att släppa taget om Carin och gårdagens skrikande tog musten ur mig.
Jag får vänta några dagar och se hur det känns. Ger man det lite tid så brukar tankarna samlas och man kan komma tillbaka. Till dess hoppas jag att jag slipper Carins upptåg. Hon är säkert och knarkar igen.

Jag behöver få upp humöret. Skall fixa lite med båten, det brukar alltid få upp självkänslan en del att beta av något på listan.

Jag har beställt ett nytt batteri som kommer om 4-8 veckor och innan dess blir det ingen segling så det är bara att slappna av och ta det lugnt i båten.