Någon på IBM som har lust att skicka vidare mitt CV till Manpower? Skickade själv in via Manpowers hemsida i måndags och har ännu inte fått svar. PM om ni har möjlighet att hjälpa till!

Det är ett annat företag!

Fan alltså. Tog litet buss idag. Åkte litet. Trodde det stod på biljetten vart man reste ifrån och även destinationen. Hade ingen aning om vad gatan, där jag steg på bussen, hette. Blev dumförklarad snart därefter när jag skulle ta bussen tillbaka. Busschauffören trodde jag var ute och åkte buss "for the fun of it" och att jag skämtade med honom när jag pekade på biljettens gatuadresser och frågade om det stod avresedestination på'n. För det stod två gatunamn på biljättjäveln.

Sen drog jag in till centrum litet. Drack två pints på The Old Stand. Mycket bra pub med bra vy över en rätt aktiv gångkorsning.

Vilka är de "bästa gatorna" i Dublin som man kan bo på? Finns det några gator som motsvarar exempelvis Drottninggatan (shopping), Strandvägen (classy boende), Avenyn i GBG (extremt mycket pubar och uteställen) eller andra ställen som kan liknas med någon annan stad man känner till? Anledningen till att jag frågar är att man vill ju veta vart man skall söka bostad om man nu flyttar över till den gröna ön.

Och nej, säg inte bara "Dublin 1", "Dublin 2" som primära uttryck för vart man ska bo, för jag vet inte vad något av varje område innebär i sig. Jag är mer intresserad av specifika platser som är lockande att bo på.

Vartifrån går IBM-bussen? Vilket är det "finaste" stället att bo på i Dublin? Vart bor du/ni? Hur resonerade du när du valde bostad? Bo centralt och ta bussen till jobbet, eller bo i närheten av jobbet och kanske ta en promenad till jobbet? Att ta sig hem på kvällarna när/om man har varit ute lär väl spela ganska stor roll.

Berätta gärna.

Hehe, det är bara att vänja sig.
Dublins bussystem är väl inte något att hänga i granen.

Ett fåtal gånger har jag fått rätt gatunamn på biljetten, men det hör till ovanligheten.
Så förlita dig inte på det, utan lär dig istället vad gatorna heter och vart de ligger.
Kan bli lite smått problematiskt annars. :|

Dom "bästa gatorna" och dom "fina" områdena kommer du inte ha råd att bo vid om du ska jobba på IBM.

Riktlinjen du kan gå efter är att söder om Liffey så är det lite finare, och lite dyrare att bo.
Grafton Street är huvudgatan när det kommer till shopping, även Henry Street är intressant när det kommer till shopping.
Temple Bar området är det huvudsakliga pubområdet (dock väldigt mycket turister - samt dyrare priser - på dessa pubar).

Henry St. skulle jag säga är mer shoppingvänlig än Grafton St., som är det dyrare och finare tillhållet när man skall shoppa. Idealt hade ju varit att bo i änden av Grafton St. och ha översta våning med vy över St. Stephens Green!

Var och letade bälte idag i stan. Vanligt jävla bälte. Första destination var Henry St. där jag förstod att H&M låg. Visade sig bara finnas kläder för kvinnor i denna butik? Kan vara brist på uppmärksamhet från min sida då jag mest rusade in och ut eftersom jag var så sugen på en pint; något som för oss mot min lilla fråga här nedan.

Vart har ni druckit eran godast Guinness i stan?

Well, beror väl på vad man är ute efter. Båda är shoppingvänliga, beroende på vilken budget man har.
För ett "vanligt jävla bälte" är nog Penneys den bästa destinationen.

Porterhouse North (ligger i Phibsborough / Drumcondra) är favoritstället när det gäller öl. Skön stämning, trevlig personal, inte allt för dyr dricka.

Sen har dom typ all jävla öl tänkbar också! riktigt bra ställe

15.30 idag är det dags för intervjun. Börjar bygga upp lite panikångest nu. Vet inte riktigt vad jag vill längre. I början var jag sugen som fan och nu när det kommer till krita så känns det inte lika bra.

Är övertygad om att allt kommer gå bra om jag får jobbet. Har varit i Dublin innan och jag trivs bra där. Boende ochl liknande är inget problem för mig, det är bara att lämna allt man har och åka till Irland som ger denna ångest. Jag vet att det tar längre tid att åka från Stockholm till min hemstad än vad det gör att åka till Dublin.

Anyways, om det skulle gå och helvete och jag vantrivs antar jag att det bara är att säga upp sig och dra hem? Tänkte iaf testa på det annars vet jag inte vad jag går miste om. Har en kompis som bor där nere och vi ska dela lägenhet så det är inga problem.

tl;dr, panikångest, kan man åka hem efter någon månad eller två om det går åt helvete?

Lycka till på din intervju!
Tror att om du inte ger det en chans så kommer du nog att ångra dig.

Jag hoppas jag får en ny intervju med IBM då de aldrig ringde i fredags :|

Lugn bara, de flesta har nog känt samma sak innan de åkt ner, men när man väl är där har man skitkul med kompisar och allt.

Om du så vill så kan du åka hem efter en vecka, du har "egentligen" 1-månads uppsägningstid.
Men om du vill så kan du skita fullständigt i den, vilket många gör.
Det enda som blir problematiskt är att lämna referenser senare om du åker tidigare.
Men inget annat kommer hända.

Kausti, kolla din inbox!

Sen en fråga när jag ändå är här. Hur lång tid tar det (mellan tummen och pekfingret) från att första kontakten är tagen tills att man verkligen är nere i Dublin på sin första arbetsdag? Visst kan man ju välja att "skjuta fram" tiden så man skall hinna lösa allting man behöver här hemma först med lägenheter och vad man nu vill göra, men generellt; 2,5-3 veckor?