Hej alla piloter och alla flygrädda.
Jag ska snart flyga med Icelandair och Frontier Airlines till Los Angeles.
Och som ni säkert kan lista ut, så är jag äckligt jävla flygrädd...
Har flygt charter ibland, och alla dom resorna har varit riktig pest och pina (inte för att det har hänt någonting speciellt).
Flög ett litet dashplan mellan bergen i Norge vid ett tillfälle, och det är fan det vidrigaste jag har varit med om, skakigt, trångt, högljudd.
Kan fan knappt andas så fort det skakar till lite, hjärtat slår som en bilmaskin.
Samma sak jämt, jag sätter mig, vi startar och det går bra, blir lugn, sen skakar det till lite och bältlampan tänds sen tar det en evighet för mig att bli lugn igen, och strax därefter händer samma sak..
Jag är inte rädd för att dö, det skiter jag i, är väl mer rädd för att bli just rädd.
"Tänk om det blir en rejäl luftgrop?"
"Tänk om vi tappar trycket?"
"Tänk om det blir rökutveckling?"
Eller ännu värre om vi skulle behöva nödlanda eller av någon anledning börjar dyka.
Som sagt är inte rädd för att dö, men falla 10 000 meter hinner en heeel deeel tankar utveckla sig.
Har max flugit 4-5 timmar (var till egypten med detur) och nu ska jag alltså klara av nästan dubbla tiden i luften, över atlanten och skit, fattar ni hur jävla stort atlanten är ?
Flög första gången för kanske 12 år sedan, då har jag flugit till grekland två gånger, cypern en gång, egypten en gång och mellan oslo och sandarne i norge.
Så rädslan borde vara borta men icke..
Den enda flygningen som kändes okej var hem från egypten, då hade jag dygnat och druckit en sjuttis ouzo innan, slocknade som en klubbad säl.
En annan sak som gör mig livrädd är att om jag får panik eller något liknande efter en timme eller två, så har jag fortfarande 6-8timmar kvar på flyget.
Kanske borde nämna att jag får panikångest från time to time.
Går det att tackla det här ?