Gillar verkligen att Aeroflot är säkrare än SAS och American Airlines
Deras mat var suverän möget jag fått tidigare på andra flygbolag och planet såg ut som om det precis hade rullat ut ur fabriken, gamla sovjetiska dokumentärer var också roliga men de amerikanska filmerna hade av någon anledning helt trasigt ljud (undrar varför)

Värt att tillägga att väldigt många "incidenter" rör sig om bråkiga passagerare, olyckor på flygplatser med markpersonal och "privatflyg" (ballonger och helikoptrar). Väldigt lite som händer i hänsyn till kommersiella flyg.

Jo.. som påpekat tidigare så räcker det med en kaffevärmare ombord som strular för att det ska bli en incidentrapport om det. Vilket visserligen är en bra sak, men gör det eventuellt lätt att misstolka det som att det sker oroande många incidenter hela tiden.

Jag hade enorm flygfobi i tonåren. Fick panik bara vid tanken att flyga. Terapin var lyckad och flygit väldigt mycket under mina 20. Nu passerat 30 och märker att jag blivit mer nojjig igen.

Vi landade för några år sen i crosswind och fy vad jag tyckte det var otäckt. Riktigt vingligt, på och av med gasen, nån som dödsångestskrek i planet. Jag satt vid fönstret och såg landningsbanan strax innan touchdown eftersom man flög så på sidan. Vid touchdown så tog en kastvind tag i planet och jag var helt säker på att vi skulle "välta". Det korrigerades dock upp. Nej fy.


I övrigt:

Starten är jobbig. Inbillar mig alltid att kärran ska stalla. Tycker man går upp för brant
Turbulens. Fy på dig!
Luftgropar. Fy på er!

Tän k så här: Det finns en anledning till varför man lär sig att hantera ett flygplan under de förhållanden du beskriver. Precis som när man lär sig att köra bil då man kan hantera att möta och korsa tusentals andra bilar. En utomjording skulle troligen tycka att det vore livsfarligt att mötas från varsitt håll i 110 km/h med en meters marginal utan någon automatisk separation inbyggd.

Ta en provlektion i ett flygplan och jag tror du kan få ökad förståelse.

Tänk på att när planet går tvärt upp och vänder kraftigt så är det egentligen piloten som vill göra en roll

Jag önskar iaf det, när det händer sitter jag hela tiden och önskar "roll, roll kom igen roll", försöker påverka piloten med tankekraft så alla får sitt livs chock

Har varit med om en läskig händelse som hade att göra med själva planet. Annars två händelser som bara irriterade mig. Flög med Condor (ej att rekommendera!) från Frankfurt till Cancún och mitt över Atlanten kommer vi in i turbulens. Planet åkte upp o ner och åt sidorna konstant men jag försökte sova då jag är van att flyga. Då kom två av flygvärdinnorna stressat gåendes genom gången, bara en blick på ansiktena och jag blev rädd. Piloten sa typ ursäkta men det är lite stormigt och under tiden han pratade hördes pipande och larmande i bakgrunden?! Några på planet grät, men ja vi landade i Cancún enligt tidtabell.

Andra händelsen var på ett SAS-flyg till Milano från Arlanda. Under inflygning skakade det rejält och flygvärdinnorna var noga med att alla skulle spänna fast sig för denna inflygning var alltid skakig och det hade hänt att folk som inte varit fastspända slagit huvudet i taket. En idiot gick omkring och vägrade sätta sig? Alltså han flög hit och dit. Till sist fick de ner honom men då tog han upp en tändare och började trycka på den, sen av, på, av osv. Jag blev så jävla irriterad. Vill folk nödlanda eller?

Tredje händelsen, skulle landa på Arlanda med Norwegian, väldigt skakigt och luftgropar men har märkt att ibland är det så där. Vi såg marken och trädtopparna men kändes som att åka över fartgupp eller nåt. Vissa skrek (?!) och en man bakom oss började hyperventilera och ropa "jag vill inte dö". Jag flög med min tvååring som frågade om det var farligt, jag sa nej det är inte farligt, vi landar nu. Medan gubben satt och grät och skrek. Vafan skärp dig hade jag lust att säga. När vi hade landat och skulle gå av såg jag att flera var bleka i ansiktet. Jag antar att många inte har upplevt turbulens? Dåligt av flygbolaget att inte ens kommentera, andra bolag brukar säga typ: "Ja det var lite blåsigt" eller nåt liknande.

Har någon mer än jag upplevt rädsla just när planet accelererar på startbanan och man känner att man inte kan stoppa det (vilket onekligen är sant, men inte framkalla panikkänslor)

Hej alla likasinnade och vice versa.

Jag tillhör gruppen som finner obehag i att flyga.

Det var inga problem när jag var yngre men de två senaste gångerna har det varit riktigt jobbigt. Därav att jag bilat igenom Europa alternativt stannat hemma på semestern de senaste åren.

Jag kan inte sätta fingret på vad som triggade min panik när den väl uppstod på en resa till Turkiet för 5 år sedan.

För snart tre år sedan var jag sedan "tvungen" att flyga till ett födelsedagsfirande. Ungefär lika långt som Turkiet. Det gick bättre men då var Atarax och ett par öl inblandade. Övrig skillnad var resesällskapet.

Nu är det dags igen. I december bär det av västerut. 11 timmars resa västerut. Återigen ett helt nytt resesällskap så jag vet ej i förväg hur det kommer att gå. Mer än att sällskapet har flugit mer än jag och inte har samma problem med att vara uppe i luften som jag. Det resesällskapet är mest orolig över är hur jag kommer att bete mig.

Det jag lugnar mig själv är att vi kommer att resa med ett känt svenskt bolag (som naturligtvis inte behöver vara sämre/bättre än något annat men det skapar ett lugn hos mig när jag har uppfattningen att det är säkrare).
Vi kommer att flyga direkt vilket också lugnar mig då resan går så snabbt som möjligt. Jag har inga större bekymmer med starten, utan det är air-time och landning som konstigt nog stör mig mest.

Det borde logiskt sett vara precis tvärtom. Men rädslor är ofta irrationella.

Jag har läst denna tråd från början till slut och även förkovrat mig i boken "Flygrädsla för nybörjare" av Adi Rupic och David Vojnovic.

Läst på allt jag kan om Airbus A333 och flygplatserna vi kommer att uppleva.

MEN.

Jag får allt svårare att sova ju närmare vi kommer take-off. Jag tänker på flygningen när jag jobbar och uppenbarligen även när jag är ledig då denna text skrivs på fritiden.

Varför tycker jag inte att det är som att gå på en buss?
Är det enbart för att jag reser för sällan?

En faktafråga som jag inte hittat riktigt bra svar på är även hur det här med avisning fungerar. När läggs typ 1 vs typ 2 på? Är det kaptenen som bestämmer det eller någon annan?

Bortsett från att motorerna presterar bättre vid låga temperaturer, är det större risker att flyga på vintern? Klart det kan bli förseningar lättare om banor behöver snöröjas osv. Men enbart sett till flygningen. Isbildning under stigning osv.?

Tack för att ni tog er tid!

Det där påverkas väl av mer än bara "vinter"? Saker som luftfuktighet, temperatur och temperaturförändringar, alltså ganska lokala saker, bör spelar in. Men jag är varken meteorolog eller flygare.

Det beror på hur länge skyddsverkan ska sitta kvar. Typ 2 är kletigare och hänger kvar som en skyddande hinna längre.
Man går in i en tabell och räknar på holdover time, hur länge skyddet räcker under rådande omständigheter.

Ponera att det är -3 grader och mycket lätt snöfall. Då ger typ 1 ett fullgott skydd i ca 20 minuter, vilket är mer än tillräckligt med tid för att hinna komma i luften. För det är bara på marken man behöver skyddet, väl i luften är det ingen risk att det lägger sig på vingarna.

Är det å andra sidan tungt snöfall eller underkylt regn behöver man typ 2 för att få tillräckligt lång holdover time för att hinna starta.

De flesta större flygplatser i norden erbjuder avisningsramper i nära anslutning till banan som används för start, vilket minskar tiden från avisning till det man är i luften.
Ja.
Det är helt och hållet kaptenens ansvar, men i praktiken brukar man få råd från avisningspersonalen.

Man skulle kunna tro det eftersom banor kan bli hala mm, men man kompenserar allt sådant genom att öka säkerhetsmarginalerna.
T.e.x kan man behöva begära att använda en annan, längre bana än man skulle gjort en torr sommardag.

Isbildning under stigning är aldrig några problem. Man slår på motoravisning som värmer upp framkanterna runt motorerna och om is finns kvar på flygplanet när man kommer upp på marschhöjd, sublimeras den bort och försvinner ganska snabbt.

Det som kan bli riktigt farligt är när bolag i tredje världen som startar med snö på vingarna.
https://www.youtube.com/watch?v=fMZaMmUWj3o
https://www.youtube.com/watch?v=5GIU94dg1ek

Men den risken undviker du genom att enbart flyga med etablerade västerländska flygbolag.

Det bör även nämnas att man kan mäta halkan (friktionen) på en viss bana. Enkelt uttryckt så kör man en bil med ett femte, bromsat, hjul och kollar hur mycket bromsning som krävs får att det ska låsas. https://www.youtube.com/watch?v=v6GSTBCVs-Y

Kan inte halka vara ett lite större problem vid extrem sidvind? Eller fångas de problemen av normala sidovindsreglers begränsningar?

Ja, banans friktion inkluderas när man beräknar hur mycket sidvind man kan starta eller landa med.
Man får alltid banans uppmätta friktion innan start och landning, och ju halare bana desto mindre sidvind kan man landa med.